Den som hade avrättats – eller tagit sitt eget liv – fick inte begravas i vigd jord, alltså på kyrkogården. På gamla kartor från 1638 och 1712 finns galgbacken i Skänninge markerad, lite utanför staden.
Idag ligger vårdcentralen alldeles intill platsen. Nu planeras ett LSS-boende här och därför har galgbacken undersökts av arkeologer från Östergötlands museum.
– Avrättningsplatsen låg på en höjd nära landsvägen, säger Emma Karlsson, en av arkeologerna. Det finns också muntliga uppgifter om att man har hittat skelettdelar när en bensinmack byggdes i närheten. Platsen har dock aldrig grävts ut.
Redan på 1638 års karta är detta angivet som den gamla galgplatsen. En ny har anlagts utanför stan mot Vadstenahållet och denna slutade man alltså använda i början av 1600-talet.
Den var i bruk under medeltiden, under senare delen av 1200-talet och under 1300-talet, när Skänninge hade sin storhetstid. Staden är en av Sveriges äldsta. Under den här tiden fanns det en rad brott som kunde leda till dödsstraff, förutom mord ibland också stöld och utomäktenskapliga förbindelser.
– Vi har hittat två gravar men bara grävt ut en helt och hållet, säger Emma Karlsson. Det finns fler gravar i området som är ganska stort, enligt kartorna.
Den här undersökningen syftar bara till att fastställa om det överhuvud taget finns fornlämningar i området. 2 000 kvadratmeter har utretts. Nästa steg kan bli en förundersökning för att avgöra hur stort området är.