Den 27 februari ska Försvarsmakten lämna sitt slutgiltiga förslag om hur framtidens försvar ska se ut och hur det ska finansieras. Riksdagen fattar beslut i december.
Att stora förändringar väntar är känt och de kommer i högsta grad att påverka både hemvärnet och de drygt 733 000 medlemmar som finns i landets 23 frivilliga försvarsorganisationer.
Dit hör åtta organisationer som har ett särskilt samarbetsavtal med personal placerade inom hemvärnet, till exempel Röda korset, lottakårerna och Svenska brukshundklubben.
I framtidens försvar kommer troligen inte ens hälften av de 23 organisationerna att omfattas av förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Inom försvaret talas det om att bara sex till åtta frivilligorganisationer ska vara knutna till totalförsvaret.
Vilka som får fortsatt uppdrag för försvaret är oklart, men fyra organisationer har redan fått ett förhandsbesked om att de troligen inte platsar.
Det gäller bland annat Hemvärnsbefälets riksförbund(HBR) som rekryterar och utbildar befäl inom hemvärnet. Antalet medlemmar är närmare 11 000 personer i hela Sverige. Allt organiseras från det tre man starka förbundskansliet i Skänninge.
"Varslet" från försvaret innebär att förbundet inte längre får något ekonomiskt anslag från 2007.
I dagsläget har HBR närmare 5 miljoner i utbildningsmedel, därtill kommer administrationspengar för att driva kansliet. På senare år har förbundet också utfört uppdragsutbildning i de baltiska staterna för Försvarsmaktens räkning.
På kansliet i Skänninge är läget just nu en smula förvirrat. Utan pengar blir det svårt att bedriva någon verksamhet.
-- Risken är ju uppenbar att vi får återgå till att bli en vanlig ideell intresseorganisation, en kamratförening, som får leva på medlemsavgifter, kommenterar förbundskassören Krister Willén.
Hemvärnets Riksförbund bildades 1942 och blev först 1994 en frivillig försvarsorganisation. Sedan dess har verksamheten mer än fördubblats.
Men det är inte det egna förbundets framtid som oroar mest. Krister Willén och kanslikollegan Hans Karlsson funderar över hela försvarets framtida i allmänhet och hemvärnets roll i synnerhet.
Bland alla de utredningar som pågår inför det stora försvarsbeslutet i december, ingår också en total översyn av hemvärnet.
Utredaren, generalmajor Anders Lindström, har uppdraget att utgå från ett hemvärn med 30 000 man -- eller halvering till 15 000.
Det är öppet för en ommöblering av hemvärnets fyra militärdistrikt som kan få färre arbetsuppgifter, till exempel kan hemvärnsutbildningen flyttas till något av de regementen som blir kvar i nya försvaret.
I Lindströms uppdrag ingår också att utreda stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna enligt helt nya principer än vad som gäller idag.
-- Det är mycket dubbla budskap, tycker Krister Willén. Å ena sidan talar man om vikten av ett framtida hemvärn och civila insatser, å andra sidan finns risken för en halvering av dagens styrkor. Det är svårt att begripa hur det ska bli, vi kan inte annat än vänta på Försvarsmaktens slutliga förslag.