En utbyggnad från tiden när fastigheten var restaurang har tagits bort.
I december förra året berättade vi att Elias Ketuly ska bygga om Carlsgården i Skänninge till bostadshus. Men bygget har gått i stå.
–Det handlar om två bygglov, berättar fastighetsägaren Elias Ketuly. Dels om att ändra användningen från restaurang till bostadshus, dels om exteriören. Och det ena, det som gäller användningen, har vunnit laga kraft. Det andra ligger hos länsstyrelsen som beslutat om inhibition.
Svenska byggnadsvårdsföreningen har överklagat båda bygglovsbesluten till länsstyrelsen.
I sitt överklagande reagerar byggnadsvårdsföreningen bland annat på att innerväggar, trappor, murstockar, eldstäder, trägolv, tak, dörrar, fönster, snickerier, målerier och en yttervägg tagits bort.
– Vi har inget emot att Carlsgården byggs om till bostäder. Vi har överklagat det första bygglovet om ändrad användning för att uppmärksamma länsstyrelsen på att kommunen har brustit i sitt bygglovsförfarande och att ombyggnaden därmed saknade bygglov säger Anna Wåtz, länsombud i föreningen.
– Vad gäller det senare bygglovet om fasadförändring så menar vi att kommunen har beviljat bygglov trots att utförande och gestaltningen sannolikt strider mot Plan- och bygglagen och inhibitionen antyder att länsstyrelsen håller med.
Fastigheten, som byggdes omkring 1800, har tidigare bland annat varit restaurang. När den upphörde hyrdes fastigheten ut till EU-migranter tills kommunen satte stopp för det eftersom sanitära förhållandena var usla. Därefter stod huset tomt och förföll.
Elias Ketuly bor och arbetar i Skänninge och har flera fastigheter på orten.
– När jag köpte det var huset i extremt dåligt skick. Vi var tvungna att riva ut det mesta och huset hade sjunkit 25 centimeter på ena sidan eftersom timmerstockarna som det vilade på hade ruttnat, berättar Elias Ketuly.
Det första han gjorde, när han fått bygglov för ändrad användning av fastigheten, var att lyfta huset och ta bort de ruttna timmerstockarna. För att kunna göra det togs putsen bort. Att den gamla putsen är borttagen är en av de punkter som Svenska byggnadsvårdsföreningen slår ner på i sitt överklagande.
– Det saknades bygglov för åtgärden och den strider enligt vår mening förutom mot Plan- och bygglagen, även mot kommunens intention i ”Bevaringsprogram för Skänninge” där man anser det synnerligen viktigt att husen får behålla sin exteriör och därför bör tilläggsisoleras på insidan. Eftersom fastighetsägaren avser att tilläggsisolera utsidan så måste putsen bort. Dessutom var reveteringen i perfekt skick och att strippa hela fasaden för syllbyte och ett så litet lyft är helt onödigt.
Hit men inte längre. Fasadarbetet får vänta till nästa år.
– Byggnadskontoret har varit här flera gånger för att följa arbetet eftersom huset var i så dåligt skick. Gemensamt har vi planerat hur arbetet ska fortsätta, säger Elias Ketuly.
Han tycker att det är tråkigt att Svenska byggnadsvårdsföreningen överklagat bygglovet men säger att han inte har någon brådska.
–Jag vill att det här ska bli så bra som möjligt. Och innan det kommer ett beslut om fasaden kan jag inte fortsätta det invändiga arbetet.
Enligt Krister Ramebäck på byggnadskontoret i Mjölby har Elias Ketuly bara gjort det han har haft lov för.
– Att riva bort timret som var ruttet, var ett måste. Jag vill hävda att han gör en välgärning för Skänninge, huset har varit i ett uselt skick och förfall sedan länge, säger han.
Så här såg Carlsgården ut när Elias Ketuly köpte den.
Invändningarna från Svenska byggnadsvårdsföreningen handlar om den förändring av Carlsgården Elias Ketuly påbörjat.
– Av bygglovshandlingarna framgår det att huset kommer att genomgå en så omfattande förändring att lagstiftningens krav inte uppfylls. Kommunen har, genom att bevilja bygglovet, åsidosatt sin plikt att ta in tillräckligt underlag för prövningen, säger Anna Wåtz.
Elias Ketuly är inte så orolig över att fasaden inte blir klar före vintern.
Skänninges 1700- och 1800-talsbebyggelse utgör en del av Skänninge som riksintresse och i Östergötlands museums inventering från 2015 bedöms fastigheten ha höga kulturhistoriska värden motsvarande q i detaljplan. Det innebär att byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och inte får förvanskas. Detta är det starkaste skyddet som en byggnad kan förses med i en detaljplan.
– Ändå tycker kommunen inte att en antikvarisk konsekvensbeskrivning behövs och skyller på husets dåliga skick trots att det saknas relevant dokumentation om de påstådda skadorna vilket gör det omöjligt att ta ställning i efterhand. Dessutom har en yttervägg rivits utan lov och vi kan bara konstatera att ärendehanteringen inte tycks ha gått rätt till.
Nu ligger ärendet hos Länsstyrelsen i Östergötland som ska ta ställning till om bygglovet ska upphävas eller inte.