Vi har flera gånger berättat om arkeologen Rikard Hedvalls utgrävningar invid Vårfrukyrkans norrvägg. Så sent som i torsdags berättade han för nyfikna Skänningebor om resultaten av utgrävningen och de gamla för länge sedan rivna tillbyggnader vars grundmurar blottlagts.
– I förrgår började jag grubbla på en del av kyrkans grundmur. Det är något som inte stämmer, säger han.
Under kyrkans sockel ligger stora bumlingar som utgör kyrkans stengrund. Men på ett ställe i västra delen av norra kyrkväggen slutar de runda gråstenarna och där ligger på en längd av åtta meter ett antal flata kalkstenshällar snyggt utlagda med två tydliga hörn. Kalkstensplattorna fortsätter in under kyrksockeln som också består av finhuggna kalkstensblock. Hällarna måste ha funnits här före kyrkan.
– Det är troligen ett korskor. Det finns tre andra 1100-talskyrkor i länet som har korskor, en tvärgående byggnadsdel i nord-sydlig riktning vid kyrkans kor, säger Rikard Hedvall.
Kyrkans form skulle då ha varit som ett T, likt Örberga och Rogslösa medeltida kyrkor.
Därmed bekräftas en uppgift som tidigare antytts, att det kan ha legat en äldre kyrka på samma plats, där Vårfrukyrkan med sina tegelvalv byggdes ett eller två sekel senare. Kalkstenen från den gamla kyrkan har då använts som byggmaterial i grunden till den nya.
1952 ska Skänningebon Olle Lorin vid ett tidigare grävarbete på sydsidan av Vårfrukyrkan ha sett delar av ett skelett som låg in under kyrkoväggen, och därmed drog han slutsatsen att det funnits en äldre kyrkogård. Fyndet dokumenterades aldrig. Nu verkar hans antagande ha besannats.
– Det kan finnas möjlighet att genom markradar hitta resten av den gamla kyrkogrunden, som till största delen bör finnas under golvet på den Nuvarande kyrkan, säger Rikard hedvall.