Så kommer 5G påverka dig

Satsning på 5G-teknik i bland annat Linköping var en av vinnarna när regeringen nyligen presenterade sin forskningspolitiska proposition. LiU-professorn Erik G Larsson ser det som ett erkännande.

17 december 2016 18:00

Omkring 150 miljoner kronor bör enligt propositionen föras över till extra satsningar på forskning inom IT-lösningar som möjliggörs av femte generationens mobilteknik. Och det är Linköpings universitet tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH) som pekas ut i en satsning på "centra för framtidens teknik och digitalisering".

Samhällsnytta, ökad jämställdhet och satsningar på samhällsutmaningar ligger i den forskningspolitiska propositionen. Digitalisering pekas ut som en av de stora utmaningarna. Och forskning inom 5G-teknik och artificiell intelligens är två områden som berör LiU i hög grad.

– Vi har ett nationellt och internationellt erkännande inom forskningsvärlden och inom industrin. Inom trådlös 5G-teknik har vi varit en av de drivande bakom utvecklingen av en av de grundtekniker som kommer att utgöra basen för nästa generations 5G-teknik, säger Erik G Larsson, professor inom kommunikationsteknologi.

Han understryker att satsningen på artificiell intelligens (AI, alltså datorer och datorprogram med intelligent beteende) och trådlös 5G-teknik båda kommer att bli betydelsefulla i framtiden.

– Artificiell intelligens blir allt viktigare. Och när det gäller trådlös 5G-teknik kan man se flera användningsområden, bland annat förbättrat mobilt bredband och kommunikationen massive machine to machine. Där möjliggör man för små prylar i hemmet att kommunicera med varandra, eller robotar i en fabrik eller förarlösa fordon. Det tredje användningsområdet är när den här kommunikationen måste vara 100 procent säker. Exempel när man ska fjärrstyra maskiner och det absolut inte får gå fel.

Vad kommer regeringens viljeyttring och satsning i den forskningspolitiska propositionen att betyda?

– Vi har flera starka industrisamarbeten redan i dag inom 5G och jag ser framför mig att de kommer att förstärkas. Det handlar om innovationer som har kommersialiserats och vetenskapliga resultat som har fått genomslag både i den akademiska världen och i industrin. Allt från uppfinningar som patentsökts till principer som arbetats in i standarder till grundläggande resultat och insikter som ingenjörerna i svensk industri får ta del av och kan dra nytta av.

Vad sänder propositionen för signaler och vad betyder den för ert arbete vid LiU?

– Allt som den uttrycker är väldigt positivt för forskning och utveckling inom trådlös 5G och artificiell intelligens. Och jag ser med stor tillförsikt på framtiden inom de områdena.

Man kan väl säga att det här är ganska häftigt, eller hur?

– Ja, definitivt. Utan minsta tvekan!

På vilket sätt?

– Dels är det intressant rent vetenskapligt. Men det är också roligt att få synas på den internationella arenan, mot industrin och inte minst i Sverige och i Linköping.

Vårt internationella rykte manifesteras genom att våra vetenskapliga arbeten citeras som standardreferenser inom området, vi har vunnit flera prestigefyllda priser och vi bjuds in att tala på de stora konferenserna.

Vad kommer ni konkret att kunna göra med inriktningen i ryggen?

– Jag kan inte svara i detalj på det nu. Men vi fortsätter att satsa på högklassig forskning inom det här teknikområdet.

I propositionen kopplar regeringen även ihop Linköpings universitet lärosäten med Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Här har Linköping sedan tidigare samarbeten.

– Vi har haft ett framgångsrikt samarbete under de senaste åren inom ramen för den satsning som regeringen tidigare gjort på tema mobilkommunikation. Det har tagit sig uttryck i konkreta samarbeten, gemensamma vetenskapliga artiklar som publicerats, externfinansierade projekt med forskare från de olika lärosätena och deltaganden i EU-projekt, säger Erik G Larsson.

Propositionen

Den forskningspolitiska propositionen innehåller förutom satsning på artificiell intelligens och trådlös 5G-teknik också andra forskningssatsningar för de närmaste fyra åren. Planen är att Sverige ska återta positionen som en av världens främsta länder för forskning och innovation. Basanslagen till universitet och högskolor höjs med 1,3 miljarder, från dagens 14,7 miljarder.

Förstärkningarna är dock inte kopplade till fler anställningar. När propositionen presenterades nyligen talade forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) också om ett antal områden som omfattas av tioåriga satsningar där man tillför 420 extra miljoner. Här återfinns områden som klimat, hållbart samhällsbyggande, tillgänglighetsdesign, migration och integration, och antibiotikaresistens. Vetenskapsrådet får 60 miljoner extra för att stärka samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning. Regeringen satsar även 90 miljoner på en forskarskola kopplad till lärar- och förskolelärarutbildningarna.

Ett konkret mål är att är 2030 ska hälften av alla nyrekryterade professorer vara kvinnor.

Ett viktigt tillägg är också att samverkan med samhället ska väga lika tungt som veteskapliga publiceringar och citeringar vid fördelning av externa medel från 2018.

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, får i uppdrag att, förutom att ansvara för kvaliteten i utbildningarna, även ha motsvarande ansvar för kvaliteten inom forskningen.

Läs mer: LiU:s egen sammanställning.

Läs mer:Forskningspolitiska propositionen, regeringen.se

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ulrik Svedin

Ämnen du kan följa