Uppskjutningen Àr kulmen pÄ mÄnader av förberedelse, som avslutats i karantÀn i Florida, nÀra Kennedy Space Center. Dagarna fylls av fysisk trÀning, genomgÄngar, möten och repetitioner.
ââDet Ă€r mycket att göra, men vi försöker att hĂ„lla ett lugnt tempo, sĂ„ att vi Ă€r utvilade och redo nĂ€r vi ska dra, sĂ€ger astronauten som till vardags bor och arbetar i Linköping dĂ€r han Ă€r testpilot pĂ„ Saab.
Familjen Àr pÄ plats i USA för att följa uppskjutningen, men av karantÀnskÀl fÄr de inte trÀffas inomhus eller nÀra varandra. I packningen finns bland annat fyra legogubbar som hans fru och söner byggt.
ââPĂ„ det sĂ€ttet har jag med mig familjen upp, sĂ€ger han.
Med finns ocksÄ Selma Lagerlöfs Nobelprismedalj, nummerlapp frÄn Vasaloppet, en ishockeypuck med LHC:s logga och andra smÄgrejer med olika symbolvÀrlden.
ââJag tror inte att jag fick nej pĂ„ nĂ„gonting direkt, sĂ€ger han.
Han hoppas att forskningen som ska genomföras pÄ ISS leder till slutsatser, men kanske framför allt att rymdfÀrden inspirerar barn.
ââOm jag fĂ„r ett antal mĂ€nniskor att brinna för utveckling och forskning och att skapa framsteg för oss som mĂ€nsklighet och Sverige och Europa, och det sprider sig över generationerna, skulle det vara "mission success" för mig.
Rymdprojekt Àr notoriskt komplicerade. Nasas mÄnprogram försenades nyligen och den privata mÄnlandaren Peregrine nÄdde aldrig mÄnen, efter ett problem med brÀnslelÀcka strax efter start.
ââJag tror att det Ă€r farligt att se ett misslyckande som enbart en misslyckande, utan man fĂ„r se det som att lĂ€ra sig pĂ„ vĂ€gen. Annars kommer man inte vĂ„ga, och vĂ„gar man inte sĂ„ blir det ingenting gjort, sĂ€ger Marcus Wandt.