Britt-Marie är medveten om den gradvisa försämringen av makens tillstånd, även om hon inte alltid uppmärksammas på det. "När du går mitt i det så märker du det inte så mycket, du märker inte de där successiva förändringarna", säger hon.
Det började efter flytten. Britt-Marie och Kenneth hade bott i ett gammalt hus i skogen utanför Jönköping i drygt tjugo år, men började känna att de ville till nåt annat. Ett gult envåningshus i det lilla samhället Rydsnäs, Ydre kommun, blev deras nya hem. Hit flyttade makarna Leion för tre år sen.
Med tiden blev tecknen allt tydligare. Kenneths rörelseförmåga försämrades. Ett år efter att paret kommit till Ydre blev han diagnosticerad med Parkinsons sjukdom. När vi kommer hem till makarna har Kenneth gått för att vara med på en sammankomst i byn. Vardagen flyter trots allt på.
– Än så länge är det ju ganska okej. Och jag kan gå ut på promenad, eller gå och plocka bär och vara bort ett par tre timmar. Och jag övar i kören och går på sammanträden, så det funkar, säger Britt-Marie.
För att bevara så mycket som möjligt av sin självständighet använder Kenneth färdtjänsten för att ta sig dit han ska. Det kan vara till ett möte med någon förening eller för att träffa dottern som bor i Tranås. Men här har systemet kärvat.
– Det började med att vuxenskolan hade Parkinsongymnastik i Tranås, och jag tänkte: "Vad bra, då kan han ta färdtjänsten dit".
Sagt och gjort; Britt-Marie ringde för att beställa resan. Beskedet blev då att Kenneth skulle få åka till stationen i Tranås.
– "Men han behöver gå av på Storgatan". Nej, där stannar inte taxin, fastän den åker förbi.
Hemma har makarna Leion ett larm, för att Kenneth ska kunna anropa hemtjänsten om han är hemma själv och någon olycka skulle inträffa.
Hon började undersöka saken närmare och insåg då hur det ligger till. I Östergötland gäller nämligen att resor med färdtjänst utanför länet endast kan gå till tågstationerna i Tranås och Eksjö, eller till sjukhuset i Eksjö. En orimlig begränsning, tycker Britt-Marie.
– Man bör nog titta på hur man gör i andra regioner.
Jönköpings län är ett exempel hon lyfter fram. Där kan färdtjänsten åka var som helst in i angränsande län, så länge resvägen inte överskrider 30 kilometer.
– Den lösningen skulle jag önska mig! Det vore det absolut bästa, säger Britt-Marie.
Och till slut fick hon nog. Hon gjorde anmälningar till flera myndigheter, senast Justitieombudsmannen (JO). JO tog dock inte fallet vidare.
"I grunden är det ett extra erbjudande. Sen hur man landade i exakt vart man kan åka, det kan jag inte svara på", säger Jan Owe-Larsson (M) om rådande lösning för resor med färdtjänst till andra kommuner, och då även utanför länet.
Riktlinjerna för färdtjänst till kommuner i andra län regleras av regionen. Jan Owe-Larsson (M) är ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Region Östergötland. Han betonar att regionen inte är skyldig att tillhandahålla färdtjänst mellan kommuner, men att det är bra att systemet ändå finns i Östergötland.
– I grunden är det ett extra erbjudande.
Varför man en gång i tiden fattat beslut om att färdtjänsten inte ska gå till några andra platser utanför länet kan varken Owe-Larsson eller berörda tjänstepersoner svara på.
Varför skulle man inte åtminstone kunna släppa av folk vid hållplatser som finns utmed vägen?
– Jag kan inte svara på det.
Om vissa chaufförer trots allt skulle släppa av folk vid sådana hållplatser, vad skulle du säga om det?.
– Om nån är snäll nån gång – det kan röra annan trafik också – så är det ju upp till dem att vara snälla, men det är ingenting vi styr.
Ydres kommunfullmäktige har beslutat att överlämna upphandling och drift av färdtjänsten inom kommunen till regionen år 2025.
– Det är möjligt att vi tittar över allt då, men inte just nu, säger Owe-Larsson.
Vad tänker du om systemet i Jönköpings län, där färdtjänsten kan åka tre mil in i angränsande län?
– Det finns olika regler på olika ställen. Det är ingenting vi tittar på nu.