Personerna bakom den tidigare namninsamlingen, bland andra Claes Brandén (MP) och Gunnar Hultman, stöttar Jesper Wahlström i det fortsatta arbetet.
Kinda kommun befinner sig mitt i den detaljplaneprocess som ska möjliggöra en skolbyggnation, med plats för 420 elever från förskoleklass till årskurs sex, någon kilometer norr om den nuvarande grundskolan i Rimforsa. Under det projektstadie som kallas samråd, där allmänheten och berörda myndigheter har fått säga sitt om skolplanen, lämnades en protestlista in. Protestlistan bestod av 665 namnunderskrifter varav ett antal tillhörde personer som är bosatta utanför Kinda kommun. Enligt statistik från SCB var invånarna i Rimforsa tätort, när 2020 summerades, 2 314 till antalet. I hela Tjärstad socken, där Rimforsa ingår, bor 3 114 personer. I grannsocknarna Hägerstad och Kättilstad bor 174 respektive 347 personer.
När kommunens detaljplaneförslag nu går in i nästa fas, nämligen granskningsutställningen, ges berörda intressenter en sista chans att lämna in sina synpunkter. I samband med det har Rimforsabon Jesper Wahlström, genom Facebookgruppen "Flytta inte Rimforsa skola", tagit initiativ till ytterligare en namninsamling. Den här gången är målet 770 underskrifter – vilket motsvarar drygt tio procent av de röstberättigade Kindaborna. Om så blir fallet måste fullmäktigeledamöterna ta ställning för eller emot en folkomröstning i frågan.
– Antalet underskrifter stämmer säkert, men gänget som genomförde den förra namninsamlingen la ned väldigt lite tid på den och fick ändå ihop en hel del namn. Det här är det största projektet i Rimforsa på årtionden så jag tycker att politikerna bör lyssna på invånarna och ge oss en riktig chans att bestämma. Även de som tycker att det är en bra idé kanske vill få en chans att rösta om det, konstaterar Wahlström när vi, på området där skolan planeras, träffas för en kort intervju.
Finns det inte en risk med folkomröstningar, att alla som röstar inte sätter sig in i frågan?
– Absolut är det så, men det gäller väl alla val i Sverige skulle jag vilja påstå. Jag har en känsla av att det är ganska många som röstar i riksdagsvalet som mamma och pappa eller kompisarna gör. När det gäller en lokal fråga tror jag ändå att de flesta läser på.
Vad är det som gör att du är emot skolplanen?
– Det är ganska många punkter men jag är bland annat rädd för att skolan begränsar Rimforsa IF:s möjligheter att utveckla aktivitetsområdet på Hackel. Jag tycker också att området verkar vara ganska låst och skulle gärna vilja se hur kommunen tänker att skolområdet kan utvecklas i framtiden. Jag tycker inte heller att utredningarna slår fast att trafiken kommer att bli bra, svarar Wahlström.
Hackelhallen ska utrustas för skolidrott och Jesper Wahlström är orolig att kommunens skolplaner ska påverka Rimforsa IF:s möjligheter att utveckla området. RIF själva har tidigare betonat vikten av att kommunen tar hänsyn till det.
Wahlström skulle vilja se att även skolans nuvarande placering detaljplaneutreddes.
– Jag förstår att det skulle vara kostsamt och tidskrävande men i min värld känns det självklart att utreda båda alternativen – både vad gäller själva skolverksamheten men också bostadsbyggnation.
Frågan om Hackel har varit väldebatterad på sociala medier de senaste veckorna. Daniel Bunne, Rimforsabo, förälder och fritidspolitiker i Liberalerna, tror att "nej-sägarna" hörs mest men att många Rimforsabor inte har något emot en skola på Hackel.
– Så länge debatten är baserad på fakta är det inga problem men som vanligt på sociala medier känns det inte så nyanserat och det är väldigt många känslor inblandade. De som är emot planen, ett antal tongivande personer, är kanske duktiga på att lobba för sin sak och de övriga hörs inte på samma sätt. Ingen som jag har träffat tycker att skolans nuvarande placeringen är så mycket bättre, säger Bunne.
– Jag tror inte att en skola placeras på Hackel utan eftertanke, utan beslutet är nog väl underbyggt, fortsätter han.
Rektorerna på Rimforsa skola, Martina Borg och Charlotta Jonsson, anser att det viktigaste i skolprojektet är att byggnationen kommer igång snabbt, och att den inte försinkas ytterligare. Något en folkomröstning kan göra.
Vi har varit i kontakt med en Rimforsabo som, på grund av klimatet på sociala medier, inte vill gå ut i media med sitt namn.
– För oss är det ofattbart att det har blivit en sån grej och att det är en så otrevlig stämning och debatt mot en skola på Hackel. Borde vi inte vara jättelyckliga över att kommunen vill satsa på att bygga en helt ny skola?, frågar sig Rimforsabon.
– Jag har läst argumenten emot skolan men jag kan inte se att de är jättestarka. Vi litar på att kommunen vet vad den gör, fortsätter hen.
Jesper Wahlström menar att debatten på sociala medier är ännu ett argument för en folkomröstning.
– Jag tror det är svårt både att vara för eller emot, konstaterar han.