"Jag har tre barnbarn som kommer att gå i den här skolan, så jag har i allra högsta grad skäl för att vilja få till en så bra skolmiljö som möjligt", konstaterar Segerstéen.
Med ett markköp offentliggjorde Kinda kommun, i november 2019, sina planer på en ny grundskola vid Hackelområdet i Rimforsa. Sedan dess har kritiken mot förslaget bland annat framförts i en rad debattartiklar, men också genom en protestlista med drygt 650 namnunderskrifter. I detta nu pågår också ett medborgarinitiativ med syftet att få till en folkomröstning i frågan.
Att den här situationen har uppstått, ser du det som ett misslyckande?
– Nej, men vi kan väl konstatera att vi har varit dåliga på att få ut vårt budskap och ordentligt informera om skälen till varför vi har landat i den här placeringen. När vi bygger den här skolan tittar vi 20-25 år framåt i tiden, vi bygger inte en skola för nuet, och med den befolkningsutveckling som vi förväntar oss kommer skolan att behöva byggas ut ytterligare i framtiden – vilket är möjligt vid Hackel. Vid nuvarande placering blir vi fastlåsta, svarar Segerstéen medan Forsberg svarar följande:
– Jag kan hålla med om att det har varit en dålig dialog, det är inget vi kan sticka under stolen med, och jag kan förstå argumenten mot förslaget. Samtidigt måste vi ändå lyssna på den sakkunskap som vi har och som har utrett den här frågan. Partiets uppfattning är att skolan ska ligga där den gagnar samhället på lång sikt – och i dagsläget lutar det åt Hackel.
Under detaljplaneprocessen har allmänheten och berörda myndigheter fått lämna synpunkter på kommunens skolplaner vid två tillfällen. Dels under samrådet som avslutades i januari, men också under den pågående granskningsperioden.
Hade det inte gått att involvera medborgarna i ett tidigare skede?
– Det var relativt sent i processen som Hackel kom upp som en möjlig placering, då man började tänka mer långsiktigt, och markköpet försvårade det hela då vi inte kunde gå ut offentligt och säga någonting innan affären var helt klar. Vi hade politisk enighet om markköpet och landade i det här, sedan har vi som sagt varit dåliga på att informera, svarar Segerstéen.
Kommunalrådet menar att man som politiker och beslutsfattare får vara beredd på att det "stormar ibland".
– Det blir alltid så att folk protesterar och reagerar på såna här stora projekt men som politiker har man ett ansvar för den långsiktiga utvecklingen. Med tanke på det som händer i Linköping med omnejd kommer Rimforsa vara oerhört attraktivt att bo i och då gäller det att ha mark för olika boendeformer. Åsundavallen, vid den nuvarande skolan, är betydelsefull mark för bostäder, menar Segerstéen.
"Självklart är det olyckligt om många medborgare känner att de inte har fått göra sin röst hörd, vi har under rådande omständigheter försökt att möta deras röster efter bästa förmåga. Covid-19 har påverkat situationen, men tycker ändå att vi har öppnat upp för dialog", skriver samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mikael Österling (L).
Skulle inte Hackel också kunna vara det?
– Inte på samma sätt som Åsundavallen.
Varför inte?
– Åsundavallen är större och har ett helt annat läge. Ska vi kunna möta upp med en god vård, omsorg och skola i framtiden finns det bara två vägar att gå. Antingen höjer vi kommunalskatten eller så får vi en ökad inflyttning, svarar Segerstéen.
Om i runda slängar 750 Kindabor skriver under initiativet för en folkomröstning kommer frågan upp på politikens bord.
– Det finns regelverk att följa och i dag kan jag inte svara på hur partiet skulle ställa sig i den frågan, förklarar Segerstéen.
Conny Forsberg (S), som var kommunstyrelsens ordförande i början av Hackelprocessen, menar att politikerna trots protesterna måste lyssna på den sakkunskap som finns.
Oppositionens Conny Forsberg är inne på samma linje:
– Jag tänker så här, om vi skulle komma dit får vi föra en diskussion inom partiet. Samtidigt kostar en folkomröstning flera hundra tusen kronor och då kanske det är bättre att bordlägga ärendet fram till nästa val.