Priset för att installera solceller har sjunkit under de senaste åren. För bara fyra eller fem år sedan hade Anika Agebjörns investering i solenergi kostat flera hundra tusen kronor. När hon i mars i år installerade solceller på taket till sin villa på Klarbärskullen i Årteryd behövde hon bara betala 60 000 kronor efter ROT-avdrag för själva arbetet.
Investeringen kommer att ta mellan 10 och 12 år att få tillbaka i sänkta elkostnader. Men om solcellerna håller i 30 år som utlovat så kommer de hinna betala sig själva flera gånger om. Sju kvadratmeter solceller kan generera 1000 kwh per år och för Anika Agebjörn betyder solcellerna på taket att hennes elräkningar har mer än halverats.
– Nätbolaget hörde till och med av sig och ville betala tillbaka pengar för att min konsumtion minskat så kraftigt, säger hon.
För Anika Agebjörn är dock det rena samvetet minst lika viktigt som den ekonomiska aspekten. Hennes intresse för miljöfrågor vaknade i och med kärnkraftsomröstningen 1980 och hon har fortsatt att engagera sig i miljöfrågor sedan dess.
– Eftersom jag bor ute på landet så är jag ju beroende av min bil för transport och det känns skönt att veta att jag åtminstone kan använda min egen el med gott samvete, säger hon.
Anika Agebjörn tycker att fler borde reflektera över sin konsumtion och hur den påverkar miljö och klimat. Hon är mycket medveten om att solceller på taket inte automatiskt löser alla problem, men menar att det åtminstone är ett bra steg på vägen.
– Man kan tycka att människor borde förstå intuitivt att vårt sätt att konsumera inte håller i längden, säger hon.
Anika Agebjörn har ansökt om bidrag för investeringen i sina solceller. Men intresset för solceller är stort och kön till bidraget är väldigt lång. Sedan stödet till investeringar i solcellsanläggningar infördes i juni 2009 har Energimyndigheten beviljat 3 000 av 7 000 ansökningar. Stödet får uppgå till max 35 procent av investeringskostnaden.
– Eftersom kön är så pass lång, kan det eventuellt vara bättre att sätta upp solceller utan att ansöka om stödet. Samtidigt kan bidraget givetvis vara skillnaden mellan att gå i vinst eller förlust på investeringen, säger Susanne Karlsson som arbetar på avdelningen för forskning och innovationer på Energimyndigheten.
Susanne Karlson tror att det främst är en ökad miljömedvetenheten som ligger bakom det stora intresset för solceller men menar även att den ekonomiska aspekten spelar in.
– För exempelvis tio år sedan skulle det vara nästintill omöjligt att få det att gå runt. Det har samtidigt blivit en kedjeeffekt. Människor ser andra som skaffat det, och att det fungerar, säger hon.
Under sommarhalvåret genererar Anika Agebjörns 24 kvadratmeter solceller ett överskott av energi som hon sedan kan tillgodoräkna sig under vinterhalvåret då cellerna enbart kommer att generera marginellt med energi. Redan i dag finns olika sorters batterier som kan spara energi till den mörkare halvan av året men den teknologin är än så länge dyr och otymplig. Anika Agebjörn tror snarare att nästa investering i hållbarhet för henne blir en elcykel så att hon kan minska sitt bilkörande. Men möjligheten finns även att sätta upp flera solceller trots att taket redan är fullt.
– Vertikala solceller kan fånga upp solljuset bättre under vinterhalvåret så det är mycket möjligt att jag i framtiden täcker en vägg med solceller, säger Anika Agebjörn.