Eftersom skarvens avföring innehÄller ammoniak dör trÀd och vÀxter dÀr de hÀckar.
â Balansen har rubbats, vi mĂ„ste ingripa för vĂ„ra sjöars vĂ€lmĂ„ende. Det Ă€r ett komplicerat problem, men det gĂ„r att lösa. Det finns goda exempel pĂ„ det, sĂ€ger HĂ„kan Fransson.
Han Àr fiskeguide och visar upp en skarvkoloni i sjön JÀrnlunden, strax norr om Rimforsa. Han uppskattar att denna koloni har 1 000 fÄglar. Ovanför vattenytan cirklar en stor flock svarta skarvar.
â De fiskar med snörpvadsteknik. Det innebĂ€r att flocken dyker i en halvcirkel och driver fisken till ett stim dĂ€r de sedan fĂ„ngar bytet. Det Ă€r alltid helt rensat pĂ„ fisk nĂ€r de varit framme. De Ă€r synnerligen skickliga fiskare.
Ăven mĂ„sar och hĂ€grar drar nytta av nĂ€r skarven driver fisken till grundare vatten.
PÄ vilket sÀtt Àr skarven ett problem?
â Jag Ă€r ute pĂ„ sjön sĂ€kert hundra dagar per Ă„r. Vi fiskare vet vilken pĂ„verkan detta har pĂ„ livet under ytan. En skarv Ă€ter minst ett halvt kilo fisk om dagen. PĂ„ en koloni med 1 000 fĂ„glar, som den vi har framför oss, gĂ„r det alltsĂ„ Ă„t minst ett halvt ton fisk per dag. Det Ă€r som ett dagligt överfiske i sjön.
SkarvbestÄndet har enligt NaturvÄrdsverkets inventering 2023 nÀstan dubblerats pÄ tio Är. Skarvflocken flyger till flera sjöar i omgivningen. Enligt HÄkan Fransson har de inte mÄnga naturliga fiender, endast havsörnen och mÀnniskan.
Ser du nÄgon lösning?
â I Roxen har man haft stora problem med skarv, bland annat har siklöjan utrotats. Det har nu tillĂ„tits en omfattande skyddsjakt och oljering av Ă€gg. Det gör man för att förhindra ny avkomma. Bara skyddsjakt rĂ€cker inte. Insatserna i Roxen har gjort mĂ€rkbar skillnad. Man har gĂ„tt frĂ„n 7 000 till dagens 500 skarvar. FiskebestĂ„ndet Ă„terhĂ€mtar sig, det Ă€r en fantastisk utveckling.
Trots att skarven Àr ett komplicerat problem, sÄ finns det lösningar, menar HÄkan Fransson.
HÄkan betonar att det behöver tillÄtas jakt och lÀggas undan pengar till jÀgare. Han pÄtrÀffar ofta skarvskadade gÀddor, vilket innebÀr att skarven fÄngar men sedan tappar tillbaka den skadade fisken i vattnet.
Jim Forsberg som Àr vilthandlÀggare pÄ LÀnsstyrelsen svarar skriftligt angÄende skarven i omrÄdet:
"Skarven förekommer i stora delar av lÀnet, enligt senaste inventeringsresultatet har antalet bon i JÀrnlunden ökat".
Det Àr LÀnsstyrelsen som ansvarar för förvaltningsplanen över skarv i lÀnet. Enligt den ska allvarlig skada pÄ fiske och fiskebestÄnd som Àr betydelsefulla för ekosystemet motverkas.
Om insatser mot skarven bedöms nödvÀndiga ska det frÀmst ske genom störning och skyddsjakt, enligt Jim Forsberg.
Behövs skyddsjakt av skarv i JÀrnlunden?
"För att kunna göra en bedömning behöver underlag lÀmnas in i samband med en ansökan om skyddsjakt".
Enligt Jaktförordningen kan tillstÄnd ges om det inte finns nÄgon annan lÀmplig lösning och problemet till exempel hotar livsmiljöer eller medför allvarlig skada pÄ andra arter.
"Jag Àr inte emot fÄglarna, men nÀr balansen rubbas mÄr inte vÄra sjöar bra" sÀger fiskeguiden HÄkan Fransson.
â Jag Ă€r inte emot fĂ„glarna, men nĂ€r balansen rubbas mĂ„r inte vĂ„ra sjöar bra, sĂ€ger HĂ„kan Fransson.
BÄten nÀrmar sig den lilla ön som Àr överfull med skarvar. Eftersom skarvens avföring Àr kraftigt frÀtande ser all vÀxtlighet pÄ ön död ut. Det luktar Àven starkt, en blandning av ammoniak och rutten fisk. De skelettliknande trÀden Àr vita, men nÀr skarven flyttar vidare brukar vÀxtligheten Äterkomma.
Vad tror du hÀnder om man inte gör nÄgot?
â Skarven Ă€r en opportunist. Den Ă€ter allt. Jag Ă€r orolig för livet under ytan och fiskebestĂ„ndet i framtiden. I vilket skick lĂ€mnar vi sjöarna till vĂ„ra barn och barnbarn, sĂ€ger HĂ„kan Fransson.