Eftersom skarvens avföring innehåller ammoniak dör träd och växter där de häckar.
– Balansen har rubbats, vi måste ingripa för våra sjöars välmående. Det är ett komplicerat problem, men det går att lösa. Det finns goda exempel på det, säger Håkan Fransson.
Han är fiskeguide och visar upp en skarvkoloni i sjön Järnlunden, strax norr om Rimforsa. Han uppskattar att denna koloni har 1 000 fåglar. Ovanför vattenytan cirklar en stor flock svarta skarvar.
– De fiskar med snörpvadsteknik. Det innebär att flocken dyker i en halvcirkel och driver fisken till ett stim där de sedan fångar bytet. Det är alltid helt rensat på fisk när de varit framme. De är synnerligen skickliga fiskare.
Även måsar och hägrar drar nytta av när skarven driver fisken till grundare vatten.
På vilket sätt är skarven ett problem?
– Jag är ute på sjön säkert hundra dagar per år. Vi fiskare vet vilken påverkan detta har på livet under ytan. En skarv äter minst ett halvt kilo fisk om dagen. På en koloni med 1 000 fåglar, som den vi har framför oss, går det alltså åt minst ett halvt ton fisk per dag. Det är som ett dagligt överfiske i sjön.
Skarvbeståndet har enligt Naturvårdsverkets inventering 2023 nästan dubblerats på tio år. Skarvflocken flyger till flera sjöar i omgivningen. Enligt Håkan Fransson har de inte många naturliga fiender, endast havsörnen och människan.
Ser du någon lösning?
– I Roxen har man haft stora problem med skarv, bland annat har siklöjan utrotats. Det har nu tillåtits en omfattande skyddsjakt och oljering av ägg. Det gör man för att förhindra ny avkomma. Bara skyddsjakt räcker inte. Insatserna i Roxen har gjort märkbar skillnad. Man har gått från 7 000 till dagens 500 skarvar. Fiskebeståndet återhämtar sig, det är en fantastisk utveckling.
Trots att skarven är ett komplicerat problem, så finns det lösningar, menar Håkan Fransson.
Håkan betonar att det behöver tillåtas jakt och läggas undan pengar till jägare. Han påträffar ofta skarvskadade gäddor, vilket innebär att skarven fångar men sedan tappar tillbaka den skadade fisken i vattnet.
Jim Forsberg som är vilthandläggare på Länsstyrelsen svarar skriftligt angående skarven i området:
"Skarven förekommer i stora delar av länet, enligt senaste inventeringsresultatet har antalet bon i Järnlunden ökat".
Det är Länsstyrelsen som ansvarar för förvaltningsplanen över skarv i länet. Enligt den ska allvarlig skada på fiske och fiskebestånd som är betydelsefulla för ekosystemet motverkas.
Om insatser mot skarven bedöms nödvändiga ska det främst ske genom störning och skyddsjakt, enligt Jim Forsberg.
Behövs skyddsjakt av skarv i Järnlunden?
"För att kunna göra en bedömning behöver underlag lämnas in i samband med en ansökan om skyddsjakt".
Enligt Jaktförordningen kan tillstånd ges om det inte finns någon annan lämplig lösning och problemet till exempel hotar livsmiljöer eller medför allvarlig skada på andra arter.
"Jag är inte emot fåglarna, men när balansen rubbas mår inte våra sjöar bra" säger fiskeguiden Håkan Fransson.
– Jag är inte emot fåglarna, men när balansen rubbas mår inte våra sjöar bra, säger Håkan Fransson.
Båten närmar sig den lilla ön som är överfull med skarvar. Eftersom skarvens avföring är kraftigt frätande ser all växtlighet på ön död ut. Det luktar även starkt, en blandning av ammoniak och rutten fisk. De skelettliknande träden är vita, men när skarven flyttar vidare brukar växtligheten återkomma.
Vad tror du händer om man inte gör något?
– Skarven är en opportunist. Den äter allt. Jag är orolig för livet under ytan och fiskebeståndet i framtiden. I vilket skick lämnar vi sjöarna till våra barn och barnbarn, säger Håkan Fransson.