"I barnkonventionen står det att barnen har rätt att komma till tals i frågor som rör dem och att man i alla frågor ska välja barnens bästa. Tillfällena för barnen att få komma till tals i den här frågan är ju lika med noll", menar Rimforsaföräldern Petra Kjellgren.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har spelreglerna klara. För att frågan om en folkomröstning ska hamna på politikens bord krävs att minst tio procent av de röstberättigade Kindaborna ställer sig bakom förslaget. Sedan måste mer än en tredjedel av kommunfullmäktiges 35 ledamöter rösta ja, alltså gå på medborgarnas linje, för att folkomröstningen ska bli av. Rimforsabon Jesper Wahlström inledde namninsamlingen under förra veckan – bland annat genom att placera ut fysiska listor.
– Vi har smugit igång lite, vi har inte stått på samhället och lobbat för frågan ännu, men det har ändå rullat på bra. Jag har samlat in en del fulla lappar redan och det går ungefär så bra som jag tänkte att det skulle göra. Framöver kommer vi att lägga mest krut på att stå utanför Ica Melkers, det är ju ändå samlingspunkten i byn under de här tiderna, förklarar Wahlström.
Tillsammans med två andra engagerade Rimforsabor Petra Kjellgren och Per-Anders Bönner, samt miljöpartisten Claes Brandén, möter han upp oss utanför Hackelhallen. Samtliga är kritiska mot kommunens förslag och anser att det finns behov av en folkomröstning.
– Om man tittar på hur det här ärendet initierades är det en demokratifråga. Först tog man fram den fördjupade översiktsplanen och sedan kom markköpet, med ganska långt framskridna skolplaner, utan att folket hade tillfrågats. År 2021 tror jag att vi medborgare anser att vi begriper minst lika mycket som kommunpolitikerna, i den grad så att de i vartfall bör lyssna på oss, och då är en folkomröstning ett enastående tillfälle för att folket ska få säga sitt i den här frågan, menar Bönner och Wahlström fortsätter:
– Om kommunen hade haft informationstillfällen och efterhört vad medborgarna tyckte, redan i ett tidigt skede, hade det inte funnits något behov av en folkomröstning. Den dialogen med alla inblandade har inte funnits, det vågar jag ändå säga.
Politikern Claes Brandén (MP) har tidigare argumenterat för att kommunen bör ta ett omtag i frågan om en ny skola. "Det är endast vi som har drivit på inom Kindapolitiken, visst kan man spekulera i om vi borde ha gjort det tidigare, men jag la ändå en motion för ett år sedan".
Den 22 april bjöd kommunen in till ett två timmar långt informationsmöte för att räta ut frågetecknen kring deras skolplaner på Hackel. Trots det är Wahlström, Bönner och Kjellgren allt annat än övertygade – och ger också uttryck för ett missnöje kring hur mötet genomfördes. Även Astrid och Gunnar Hultman, som i en tidigare namninsamling var med och samlade in omkring 650 underskrifter mot Hackelskolan, är kritiska. De anser att det var många frågor som aldrig besvarades.
– Upplägget, där vi fick ställa frågor skriftligt, gjorde det omöjligt att ha en dialog och ställa följdfrågor. Jag anser att det var en envägskommunikation – där långt ifrån alla frågor kom igenom, konstaterar Gunnar innan Astrid fortsätter:
– Syftet med kommunens detaljplanearbete har ju varit att pröva lämpligheten med en ny skola på Hackel. Vi anser att deras detaljplaneförslag visar att det är möjligt att bygga en skola, men inte att placeringen är lämplig utifrån trafiksynpunkt, tillgänglighet, närheten till natur och så vidare. Genom att ta fotbollsplaner i anspråk, när skolan i framtiden behöver utvecklas, bygger man ju också in en permanent konflikt med Rimforsa IF.
Gruppen är kritisk till det infomötet som kommunen nyligen genomförde. "Jag anser att vi inte fick svar på de ganska precisa frågor som vi hade skickat in, istället fick vi väldigt svävande svar från kommunens sida", säger Jesper Wahlström.
Paret Hultman anser att alla synpunkter, som under samrådet kom in från privatpersoner och föreningar, bör få politikerna att tänka efter.
– De allra flesta bedömer att Hackelområdet inte är lämpligt att bygga en skola på. Det är kloka människor som argumenterar och har tagit fram fakta, och de är väldigt samstämmiga. Vi vill alla se att samhällsutvecklingen i Rimforsa blir så bra som möjligt, menar Gunnar.
Karolina Hedlund, Kindas samhällsbyggnadschef, kommenterar kritiken och viljan om en folkomröstning så här:
– En folkomröstning får man givetvis ha respekt för men jag tycker fortfarande att Hackel, med tanke på de utredningar som vi har gjort, är en lämplig plats för en ny skola. Dessutom finns det ett starkt behov av att få fram en ny skola då den gamla skolbyggnaden är undermålig. Visst finns det bekymmer kopplat till trafiken vid Hackel men det försöker vi identifiera lösningar på.
Samhällsbyggnadschefen Karolina Hedlund anser att kommunens utredningar slår fast att Hackelområdet både är möjligt och lämpligt att bygga en ny skola på.
Hedlund delar inte uppfattningen om det genomförda informationsmötet:
– Vi gjorde så gott vi kunde med tanke på covid-19. För att alla skulle få talutrymme valde vi den skrivna formen och de som upplever att de inte fick sina frågor besvarade kommer att få det i nästa steg av detaljplaneprocessen.