På länsstyrelsens uppdrag har nu två nystartade geologiska företag tillsammans med Statens geotekniska institut (SGI), inlett jakten efter gifter, där Rimforsa trä tidigare huserade.
Sedan tidigare vet man att marken är förorenad. Den här gången handlar det om kompletterande undersökningar för att kartlägga föroreningarnas utbredning i området, hur djupt ned i marken de trängt och hur stora mängder det rör sig om.
Naturvårdsverket bidrar med 150 000 kronor för att undersökningarna ska kunna genomföras. Resultatet ska sedan ligga till grund för de saneringar av marken som länsstyrelsen vill inleda i höst. Då kommer det att handla om att gräva bort all förorenad jord för att deponera den som farligt avfall under kontrollerade former.
-- Vi hoppas få Naturvårdsverkets klartecken även till de cirka tre miljoner som det kommer att kosta att sanera hela området, säger länsstyrelsens Jonny Bard om ett av de värst förorenade industriområden som finns i länet.
Under gårdagen koncentrerade man sig framför allt på att söka efter pentaklorfenol. Det är ett svårnedbrytbart och starkt hälsofarligt ämne, som Rimforsa trä använde för impregnering. Man fyllde ett cementkar i området med detta gift, som virket sedan doppades i. Tidigare resultat visar att barkmassan ett stycke ned i jorden runt cementkaret innehåller 22 milligram pentaklorfenol per kilo jord.
-- Det är oerhört mycket när man vet att det är dags att börja fundera över mark som innehåller 5 milligram pentaklorfenol per kilo jord, säger länsstyrelsens Ola Sundén, även han jobbar med nedlagda företags gamla miljösynder.
För första gången passar de geologiska företagen tillsammans på att testa ett nytt amerikanskt mätinstrument, som SGI vidareutvecklat för svenska förhållanden. Det har tidigare använts för att söka efter petroleumprodukter vid nedlagda bensinstationer med gott resultat. Nu hoppas man att det ska fungera även på pentaklorfenol, men det var inte helt enkelt visade det sig.
Med två tons tryck glider mät-instrumentet sakta och metodiskt minst sju meter ned i marken. De smala rören innehåller en kabel som i änden är försedd med en kvicksilverlampa. Det är med hjälp av den som man väntar sig att mätinstrumentet ska ge utslag på de våglängder som är signaler för pentaklorfenol.
Med alltmer bekymrade miner följer dock geologerna de siffror som instrumentet ger ifrån sig. Utslaget blev, åtmin-stone inte till en början, vad de förväntat sig.
-- Men det vore bra om den här metoden fungerade även här, eftersom vi då skulle få ett bättre grepp om hur föroreningarna är spridda på djupet, decimeter för decimeter. Vi skulle få mer information på ett lättare och billigare sätt än med konventionella jordprover, säger Jonny Bard.
Resultatet presenteras också direkt, medan konventionella jordprover tar veckor att analysera. Men eftersom det amerikanska mätinstrumentet inte genast gick att få att fungera -- trots att kabeln med kvicksilverlampan nyligen varit på reparation i USA -- tas nu även vanliga jordprover. Med hjälp av dem hoppas man få besked på hur långt ut från cementkaret det fortfarande finns pentaklorfenol.
Även den plats där det nyimpregnerade virket lades upp ska kontrolleras. Den ligger bara ett femtiotal meter från cementkaret alldeles intill en fotbollsplan. Hit fraktades det virke som tryckimpregnerats med arseniksalter, varför man även kommer att leta efter krom och arsenik här.