Solen står högt på en klarblå himmel när vi besöker Birgitta Johansson, medlem i Brokyrkan i Rimforsa. Upp ur hennes gräsmatta, sträckta mot solen, tittar vitsippor och scillor nyfiket fram.
– Vi är inte några professionella odlare. Tjusningen är att man lär sig undan för undan, för varje år som går, inleder Birgitta.
Margareta Ström, också hon engagerad i församlingen, är på besök hos Birgitta denna förmiddag. Tillsammans sätter vi oss ned i det stora växthuset, bland det levande gröna. Flera av plantorna där inne kommer att förflyttas till Brokyrkan inför helgen, för att säljas på lördagens trädgårdsloppis.
– Jag var med och startade upp en växtmarknad på en annan ort i Östergötland för 20 år sedan. Den fortsätter än i dag. Nu kände vi att vi ville göra något liknande här i Rimforsa, berättar Margareta.
Loppisens intäkter kommer att gå till Ukraina. Varifrån kommer er vilja att engagera er för andras skull?
– Det ligger nog i oss. För oss kändes det naturligt vart pengarna ska gå, svarar Birgitta.
Margareta funderar, fyller i:
– Ja, sedan är det väl en del i kyrkan också, att träffa människor och mötas på olika sätt. Loppisen är en del i det arbetet.
På lördag, den sjunde maj, är det dags för loppisen. Mellan klockan 10 och 13 kommer flera säljare från Brokyrkans församling att duka upp blommor, grönsaksplantor och perenner för försäljning, utanför kyrkan.
– Det här är första gången som vi gör det här så vi har inget färdigt koncept och vi vet inte riktigt utslaget. Det får bli det som det blir, säger Margareta.
Vad ska ni själva sälja?
– Jaa...
Birgitta skrattar till, ser sig om i det fyllda växthuset, fortsätter:
– Jag har odlat petunior, vallmo, bolltistel, ja lite allt möjligt. Det finns faktiskt en hel del. Jag har en stuga här på tomten där jag driver upp mina plantor så där har jag alla pelargoner också.
– Det kommer nog att finnas lite av allt, konstaterar Margareta.
Birgittas blick landar på en grön planta bredvid henne.
– Den här sötpotatisplantan har jag faktiskt fått av Margareta, berättar hon och fingrar på dess blad.
– Vad långt din har kommit! Den där kommer du att få mycket potatis av, utbrister Margareta.
Det är tydligt att de båda har funnit en gemenskap med varandra. Kanske genom sitt gemensamma trädgårdsintresse? Nu hoppas de att trädgårdsloppisen ska uppskattas även av ortsinvånarna.