"Jag vill att räddningstjänsten på min hemort ska fungera", säger Filip Björk om varför han är brandman.
Under det senaste halvåret har Kindas räddningstjänst hamnat i hetluften vid flera tillfällen. Det har handlat om en utebliven julgåva, ett sparförslag som riskerade att sänka deltidsbrandmännens löner och en arbetsmiljö, vid stationen i Kisa, som bedöms som utdömd. Trots allt detta ser bemanningssituationen, för räddningstjänsten som helhet, bra ut. Räddningschefen Thomas Blixt kommenterar:
– Generellt sett är det ju tråkigt att vi hela tiden pratar om sparkrav inom räddningstjänsten men den senaste diskussionen är inget som har gjort att några medarbetare har sagt upp sig eller att intresset för att bli deltidsbrandman har påverkats negativt. Vi har full ordinarie bemanning i såväl Kisa som Rimforsa och Horn. Däremot hade det inte gjort något om vi hade ytterligare två utbildade reservbrandmän.
Filip Björk blev färdigutbildad för drygt tre år sedan och är i dag en av 14 deltidsbrandmän vid brandstationen i Rimforsa. Kommunens återkommande diskussioner om sparförslag, och alla "skriverier" som har varit, fick honom att vilja berätta om sitt yrke.
– Jag förstår att det måste sparas pengar men alla diskussioner om nedskärningar tröttnar man ju på. I slutändan är det tredje mans säkerhet som vi pratar om och jag har till exempel aldrig känt att vi har åkt för många brandmän på ett larm. Med tanke på allt som har hänt känns det inte riktigt som att alla i Kinda har en så god inblick i hur vår vardag ser ut, menar han.
Ett av Filip Björks första larm som deltidsbrandman var en drunkning. "Jag fick tusen tankar i huvudet. Ska det vara så här allvarligt varje gång", berättar han.
Vad är det som gemene man inte känner till tror du?
– Det är väl främst situationerna vi utsätts för och alla minnesbilder som man bär med sig från olika larm. På en liten ort kan det vara extra speciellt då man ena stunden kan stå och prata med en bekant på ICA och fem minuter senare kanske man utför hjärt- och lungräddning på deras förälder. Hjärtstoppen är något som hänger kvar, och som vi kollegor bearbetar tillsammans.
Filip Björk tror att många drar sig från att bli deltidsbrandman för att de inte vill låsa upp sig.
– Du blir ju väldigt upplåst hemma, och det är lite utmanande att få ihop vardagen, så visst offrar du en del men å andra sidan tycker jag det väger upp att veta att man själv skulle få hjälp om man behövde den. Jag vill att räddningstjänsten ska fungera på min hemort, och det är därför jag kämpar för att vara med, konstaterar Björk.