1967-68 handlade tvisten om en omläggning av skolskjutsarna. Den berörde inte lika många barn som nu, utan bara elever från två gårdar öster om samhället. Men frågan blev snart en viktig angelägenhet för många i bygden. En skolstrejk som med vissa avbrott skulle vara närmare ett år väckte mycket uppmärksamhet. Turerna var många och Motala Tidning hade förstasidesrubriker om strejken närmare 30 gånger. Dessutom fördes en het debatt på insändarsidorna.
Ur Motala tidning (MT) augusti 1967 - augusti 1968:
Striden står mellan dåvarande Godegårds kommun och två familjer. När höstterminen 1967 startar vägrar arrendator Ingemar Andersson i Vishult och skogsarbetare Folke Karlsson i Dalhem att skicka sina barn till skolan. Detta som en protest mot att skolskjutsarna lagts om så att barnen från de berörda gårdarna måste gå tre kilometer innan de kan plockas upp av skolskjutsen.
Skolstyrelsen i Godegårds kommun hävdar att det inte är av ekonomiska skäl som man ändrat skolbussens rutt, utan för att göra den tidsmässigt kortare. Detta för att övriga barn längs skolskjutslinjen ska kunna få sova en kvart längre på morgnarna.
Stödet för de strejkande börjar tidigt att visa sig. MT 4 september 1967: ”Skoleleverna Bertil Svensson och Ronny Johansson i Stappegården som åker med samma skolskjuts som de strejkande barnen säger att de gärna går upp en kvart tidigare på morgonen om det kan hjälpa deras kompisar i Dalhem och Vishult”.
7 september 1967 har tidningen en bild som visar elever vid Godegårds skola som demonstrerar utanför kommunhuset i samband med skolstyrelsens sammanträde. De håller upp en skylt med texten ”Snälla skolstyrelsen! Låt skolskjutsen gå till Dalhem och Vishult i morgon.”
Skolkonflikten blir ganska snart ett ärende för länsskolnämnden. Under behandlingstiden kör strejkföräldrarna sina barn till skolan. ”Detta ska inte tolkas som en eftergift åt skolstyrelsen. Vi har inte gett upp våra ursprungliga krav. Men tills länsskolnämnden sagt sitt kommer vi att se till att barnen kommer till skolan”, säger de i MT 11 september 1967.
Länsskolnämnden kan inte lösa konflikten och skolstrejken återupptas. Godegårdsbor ställer dock upp och skjutsar barnen till och från skolan tills en halvårslång vapenvila inleds 15 oktober 1967. Skolstyrelsen har nämligen beslutat att skolskjutsen ska gå ända fram till de båda gårdarna till och med 15 april 1968 med motiveringen att barnen inte ska behöva gå flera kilometer under den mörka årstiden.
När det datumet passerats blir det strejk igen eftersom barnen inte längre blir hämtade vid sina hem. "Barnen har skolböcker hemma och läser en del på dagarna. Men det blir naturligtvis inget helt med detta. Man saknar lärarnas stöd i undervisningen", säger föräldern Ingemar Andersson till MT.
I början av maj 1968 får strejkföräldrarna ett vitesförläggande eftersom de håller sina barn hemma från skolan. Varje familj ska betala 300 kronor. Snart anmäler sig ett antal Godegårdsbor villiga att hjälpa till med pengar till böterna.
Den 29 maj 1968 kan MT berätta att de strejkande barnen går i skolan igen och ska göra det fram till sommarlovet. Detta tack vare att privatpersoner samlat in pengar för att betala taxiskjuts till och från skolan.
Under sommarlovet håller Godegårds kommunfullmäktige ett möte. Debatten är stundtals mycket het mellan deltagarna innan ett beslut tas: Ett definitivt nej till att återgå till den skolskjutsrutt de strejkande barnens föräldrar önskar.
I början av augusti gör dock skolstyrelsen en tvärvändning. Ett nytt skolskjutsschema har utarbetats. Det innebär att skolskjutsarna, precis som under tolv år tidigare, ska gå ända fram till Vishult och Dalhem.
”Det har varit så synd om barnen, de har velat gå i skolan. Ändå hade vi fortsatt strejken om inte kommunen gett med sig”, säger Asta Andersson i Vishult.
”Vi har fått otaliga sympatier från befolkningen i Godgård och Tjällmo under den här långa striden. Vi vet bara inte hur vi ska kunna tacka dem", säger strejkföräldrarna. ”Det var aldrig tal om skolvägran. Våra barn stod färdigklädda varje morgon och väntade på skolskjutsen. Men när den inte kom kunde inte heller barnen komma till skolan."
Fotnot: Godegårds kommun uppgick i Motala kommun 1971.