Ett möte med Anna Karlsson, som driver Lill-Annas köksbod och det lilla annorlunda, är ett möte med mycket information om allt möjligt.
– Lägg till "tusen ting" till namnet också för att vi har lite av varje. Jag älskar det sociala. Annars hade jag aldrig startat igen, förklarar Anna medan kaffet bryggs och bullarna sätts fram i en rasande fart.
Sedan mars är 72-åringen tillbaka i lokalerna i Hantverksbyn i Rejmyre som hon såväl känner till.
– Jag hade liknande verksamhet här i 20 år. December 2015 stängde jag och flyttade till Engelska magasinet och drev en liten kaffebod där.
När ägaren som Anna hyrde av gick i konkurs, var det bara för henne att flytta eller slå igen verksamheten.
– Att den här lokalen var ledig hade jag koll på. Jag ringde upp kommundirektören och allting löste sig. Det blev att bära hit 47 stora lådor med saker, säger Anna med ett leende.
Hon kallar sig inte samlare, men i ett av rummen finns det 1 000 porslinskatter som trängs på hyllorna.
– Förr köpte jag en del. Men nu är det bara 1 000 kvar. 200 har jag sålt av.
Gamla strykjärn, bok om klassikern Tipsextra, en klockstapel (?!), ännu mer böcker, kläder, tavlor och pipor är något av allting som pockar på uppmärksamheten i de välfyllda lokalerna.
På grund av coronapandemin har besökarna varit sällsynta i mars och april.
– Det började lossna i maj. När det inte kom några kunder satte jag mig och virkade stjärtvärmare som jag säljer. Det finns alltid något att göra, försäkrar Anna som själv bakar brödet till kaféet varje dag.
Du verkar vilja ha mycket att göra?
– Ja, så har det alltid varit. Att virka är min passion. Det gör jag hemma också framför tv:n på kvällarna.
Hon känner ändå att åldern börjar ta ut sin rätt.
– Jag har mina krämpor. Men jag vill fortsätta med det här så länge det går. När min make, Roland, gick bort för ett och halvt år sedan blev det ensamt. Det var mycket därför jag drog igång igen. Att få träffa mina stammisar varje eftermiddag och snacka om allt möjligt är guld värt och ger mig energi.
Historierna från då och nu avlöser varandra.
– Jag vet mycket om det mesta härute, förklarar Anna med skärpa och glädje i rösten.
Att hon gillar att ha mycket omkring sig går inte att ta miste på. Anna har också varit ordförande i Rejmyre IF:s damsektion sedan 1979, men det är en helt annan historia.