Justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterade satsningar i budgetpropositionen för 2022 på onsdagsmorgonen.
– Det här är ännu en rekordstor satsning på rättsväsendet, säger Johansson.
Av tillskottet till rättsväsendet går 500 miljoner till polisen, varav 400 miljoner för ett "teknikpaket."
– Det handlar framförallt att komma åt krypterad information, säger Damberg.
Polisens uppger i sitt budgetunderlag till regeringen att det finns en stor efterfråga på fasta kameror, särskilt i utsatta områden. I dag finns 450 fasta kameror uppsatta av polisen.
– De senaste skjutningarna i Linköping har visat att folk tyvärr inte vågar vittna, därför behöver vi få upp fler kameror direkt. Nu när polisen åter får stora resurser räknar jag med att vi även får se fler kommun- och områdespoliser i Linköping, säger Kristina Edlund, gruppledare för Socialdemokraterna, i ett pressmeddelande.
Pengarna ska även gå till kroppskameror för poliser. En del av regeringens föreslagna tillskott ska gå till Nationellt forensiskt centrum i Linköping för snabbare bevissäkring av till exempel DNA.
– Uppklarandet av det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping förra året visar vad ny teknik kan bidra med. Därför behöver vi satsa på NFC genom att kunna bevissäkra snabbare genom bland annat DNA, säger Johan Löfstrand (S), riksdagsledamot från Linköping.
Fler åklagare
Åklagarmyndigheten föreslås få ett höjt anslag med 186 miljoner kronor för att kunna fortsätta öka antalet åklagare. Under 2020 översteg antalet för första gången ett tusen, enligt myndighetens budgetunderlag. Mellan 2010 och 2020 har antalet ökat från 913 till 1 032. Målet är utöka åklagarna med 35-45 per år så att antalet når 1 200 år 2025.
Domstolarna föreslås få ett tillskott på 135 miljoner kronor nästa år.
Kriminalvården ska, enligt budgetpropositionen få ett tillskott på 800 miljoner kronor för 2022, framförallt för att kunna fortsätta bygga ut antalet häktes- och fängelseplatser.
Nyligen införda och kommande straffskärpningar, till exempel minskad straffrabatt för unga, gör att Kriminalvården beräknar att fängelseplatserna behöver bli 1 200 fler till 2024. Medeltalet för antalet fångar på fängelser beräknas öka från 5 500 i år till 6 280 2024, enligt myndighetens budgetunderlag.
I budgetpropositionen föreslås också Säpo och Tullverket få ett tillskott på 63 respektive 70 miljoner kronor.
Omhänderta unga
Det föreslagna tillskottet 2022 för rättsväsendet och kriminalvården blir sammanlagt 1,9 miljarder. Det är i stort vad myndigheterna begärt. I polisens budget finns sedan tidigare en anslagshöjning 2022 för att klara målet om 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. För 2023 får polisen 2,3 miljarder för att klara polismålet.
Utöver de 1,9 miljarderna till rättsväsende och kriminalvården vill regeringen lägga 618 miljoner kronor på brottsförebyggande åtgärder.
– För att måste bryta nyrekryteringen till gängen behövs åtgärder på andra områden, säger Johansson.
Han pekar bland annat på skola och socialtjänst.
De satsningar som regeringen presenterar nu handlar framförallt om att staten ska ta på sig kostnader upp till 484 miljoner kronor för när kommunernas socialtjänst vill placera unga i behov av vård på så kallade Sis-hem.
– Vi hade en sådan subvention förra året som visade sig vara väldigt viktigt, säger Johansson.
Han pekar på att LVU-placeringar på Sis-hem är väldigt dyra för kommunerna.
– Det är alldeles för många barn som fått växa upp i kriminella miljöer, säger Johansson.
Sis-hemmen ska också förstärkas med ett tillskott på 100 miljoner kronor i våldspreventivt syfte.