Utomhus är odlingssäsongen över för i år, så större delen av skolans elever håller till inomhus eller i något av växthusen, när Paus hälsar på. Runt ett bord i korridoren sitter Jörgen Åbring, Åsa Beijer och Rosanna Mattsson och arbetar fram en odlingsplan för begonia, som de snart ska redovisa för resten av klassen.
De har levt tre helt olika yrkesliv men det de har gemensamt är behovet av att få göra något helt annat. Efter att ha arbetat som dekoratör på Åhléns i många år kände Åsa Beijer, 46, att hon provat på det mesta inom området. Då hon ägnat sig mycket åt trädgårdsarbete och känt att det fanns något där som hon behövde så sökte hon sig hit.
– Man blir lugn av att vara ute i naturen, det skingrar tankarna, säger hon.
Jörgen Åbring, 45, är fritidsledare i botten och har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt olika former av behandlingsarbete – allt från ungdomar som hamnat snett till funktionshindrade barn. Han är även naturterapeut med kunskap inom örtmedicin och andra alternativa behandlingsmetoder.
– Jag kände att jag behövde en förändring för jag hade inget mer att ge. Så i stället för att vårda människor så vill jag vårda trädgårdar.
När en jobbarkompis till Jörgen startade trädgårdsfirma och lovade honom anställning där så tog han chansen. Nu pluggar han parallellt för att skaffa sig den kunskap han känner att han saknar, bra betyg bryr han sig däremot inte om.
Vuxenutbildningen de går heter Grundkurs trädgård och motsvarar den som gymnasieeleverna får, fast utan kärnämnen. Grundkursen är tillräcklig om man vill jobba med anläggning och skötsel eller inom odling och gardencenters. Är det växthusodling som lockar så måste man däremot läsa vidare på yrkeshögskola, eller på lantbruksuniversitetet Alnarp i Malmö.
Jörgen vill beskära träd, lägga plattor och sköta om fastigheter, så för honom räcker grundkursen bra.
– Det här känns rätt till hundra procent, säger han.
Rosanna Mattsson, 26, kommer från restaurangbranschen. Hon är utbildad servitör men har alltid haft trädgård som intresse, och när hon hittade den här kursen på nätet bestämde hon sig för att lämna Åland och flytta till Norrköping. Målet är att bli trädgårdsdekoratör och det här är en början.
– Jag hoppas på att kunna säsongsarbeta med båda yrkena så att jag får lite variation, säger hon.
Läraren Ingegerd Olsson kommer ut och hämtar dem, resten av klassen sitter redan i klassrummet – redo att berätta om hur man sköter några av Sveriges mest populära krukväxter.
Efter redovisningen ska de ut i växthuset för att ägna sig åt glesning av calandivor. Ingegerd skriver på tavlan och förklarar krukorna ska placeras. Där ute står små, gröna växer tätt ihop i långa rader och med hjälp av en tumstock ska de spridas ut så att det blir 25 plantor per kvadratmeter. Medan de är små trivs de tätt ihop, men nu när de tagit sig behöver de mera utrymme för att kunna växa och bli tillräckligt stora för att kunna ingå i julgrupper när det är dags för det.
Eleverna mäter och flyttar. Snart står krukorna i symetriskt sneda rader och Ingegerd bekräftar att de gör rätt. Hon bytte själv bana senare i livet – från odling till pedagogik – och på den här skolan har hon arbetat sedan 1999. Hon menar att framtiden ser ljus ut för eleverna, då behovet av kunnig personal är stort inom trädgårdsbranschen.
– Eftersom det är en generationsväxling nu så finns det utrymme för nyföretagande också, säger hon.
I ett annat växthus håller YH-eleverna (yrkeshögskola) till. För lite mer än en månad sedan sådde de slanggurkor och lite mindre snacksgurkor här inne, och nu diskuterar de hur mycket det är rimligt att ta betalt. De går ett varv och nyper av alla fina gula blommor som växer på de än så länge minimala gurkorna. För mycket pollen gör att gurkorna fröar av sig och tappar formen, men då de omöjligt kan hindra humlorna som bor i tomatväxthuset bredvid från att komma in och pollinera dem så tar de i stället bort alla hanblommor.
På plantorna har de satt gula klisterskivor som ska fånga sorgmyggor och trips. Inte så mycket för att stoppa djurens framfart, utan mest för att veta om de finns där. Eftersom gurkorna odlas ekologisk kan de inte använda sig av några bekämpningsmedel. Niklas Ringqvist, 23, berättar att de i stället vattnar med nyttobakterier som äter upp skadedjuren. Han är den enda av YH-eleverna som även gått skolans treåriga gymnasieprogram.
De andra i klassen har i stället annan erfarenhet av trädgårdsodling, vilket krävs för att komma in på utbildningen. De är bara sex, sju stycken, men flera av dem planerar att satsa helt på odling när de är klara med utbildningen.
– Jag tycker att plantskola skulle vara det roligaste, säger Johanna Lindeberg, 43.