Efter separationer mår män ofta sämre än vad kvinnor gör, vilket delvis kan bero på att kvinnor är bättre på att söka hjälp och att de ofta har ett större socialt skyddsnät.
– Ensamhet och för lite känslomässigt stöd kan leda till att man blir mer sårbar i tider av kris, säger Klara Goedecke, doktorand i genusvetenskap som forskar om mäns vänskapsrelationer.
Hon menar att det finns en möjlig koppling mellan bristen på nära relationer och det faktum att fler män än kvinnor missbrukar droger och begår självmord.
– Fast det är så klart svårt att säga vad som är orsak och vad som är verkan.
Varför har män generellt svårare att skapa nära relationer än kvinnor?
– Det finns många olika teorier om det. Bland genusforskare pratar vi mycket om att konstruktioner av maskulinitet och femininitet skiljer sig åt – till exempel när det gäller att skapa, vara i och prioritera relationer.
En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor oftare uppfostras att sköta omsorgsarbetet, en annan att maskuliniteten rymmer en hel del hårdhet, känslokyla och homofobi, vilket gör det svårare att skapa djupa vänskapsrelationer.
Vissa forskare ser det som att män och kvinnor generellt har olika syn på vad som är en nära relation. Andra tänker att det inte handlar om olika sorters närhet, utan om att män helt enkelt har mindre närhet i sina liv.
– Jag skulle nog säga att maskulinitetskonstruktionerna lägger hinder i vägen för intimiteten, säger Klara Goedecke.
Vänskapen som fenomen har också förändrats över tid. Man har hittat brev från 1800-talet där manliga, förmodade vänner uttrycker stor värme, uppskattning och saknad gentemot varandra – inga korthuggna ”ok” någonstans. Begreppet homosexualitet införs först 1869, och i samband med det dyker även homofobin upp som koncept.
– Man kan se att det sker något med vänskapsrelationerna då. Närhet mellan män blir mer hotfull eftersom det finns en risk att den blir misstänkliggjord.
I en något färskare undersökning som gjorts av Statistiska Centralbyrån uppger cirka 10 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de saknar en nära vän som de kan prata med. För tio år sedan var siffran för männen 20 procent, vilket kan vara ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.
Dagens forskning tyder också på att vänskapsrelationer anses alltmer viktiga bland yngre män. Dessutom har det, återigen, blivit mindre skamligt att erkänna att man längtar efter nära vänskap. En bidragande orsak skulle kunna vara att det nu finns många förebilder i form av manliga kompispar, så som Filip och Fredrik eller Alex och Sigge.
– Andra delförklaringar tror jag är homofobins – i alla fall i vissa sammanhang – försvagade ställning, och att genusrelationerna håller på att förändras, säger Klara Goedecke.
Sett ur ett jämställdhetsperspektiv kan mäns vänskapsrelationer vara något ganska problematiskt, menar hon. Som när de i grupp utgör hot mot kvinnor eller när de håller varandra om ryggen i bolagsstyrelser.
– Men man kan också se dem som väldigt lovande – om män kan börja vara vänner på nya sätt så kanske de även kan utveckla nya sorters intimitet, med större närhet både emotionellt och fysiskt.