Man får gå ner för en trappa och leta sig fram lite, men snart hörs musik på modest volym och en smal korridor med en lång stång fylld av kavajer, t-shirts och klänningar visar att vi kommit rätt. Korridoren leder fram till ett rum med ytterligare klädhäng och ett bord med peruker.
En rosa kaffebryggare puttrar och den vinylknastriga musiken visar sig komma från en telefon. En tjej i leopard-tajts, shorts och guldhängslen räcker fram handen och hälsar.
Det är Maria Hansson, drivkraften bakom Klädbiblioteket i Elsas hus i Linköping.
– Här är lite rörigare än man skulle önska sig, ursäktar hon och erbjuder kaffe och vegansk morotskaka.
Hela klädbiblioteket är veganskt, berättar hon.
– Det kanske låter lite konstigt, men det betyder att här inte finns något som har sitt ursprung från djur. Får jag in något i ull, silke eller dun så lämnar jag det vidare till Myrorna. Här vill jag ha en frizon.
Maria startade Klädbiblioteket i maj. Hon hade varit i Umeå och gjort praktik på organisationen Crossing Boarders, som arbetar för ett mer jämställt och inkluderande samhälle. Umeå var inspirerande.
– Där fanns Folkkök (ideell servering av vegansk mat, reds anm), klädbibliotek och många schyssta ställen att arrangera på. Och just klädbiblioteket kände jag att jag ville ta till Linköping.
Tanken är att uppmuntra till återbruk för en mer hållbar utveckling. Att ta tillvara kläder som redan finns.
Ett sätt för dem som vill variera sin garderob ofta att ha rent klimatsamvete.
– Sen tror jag att den är jättebra sak att känna att ”jag äger inte det här”, utan jag lånar det. Jag tror det kan vara nyttigt för hjärnan.
Plaggen i klädbiblioteket är antingen skänkta, eller inköpta second hand. En hel del kommer från hennes egen garderob.
– De där trodde jag ingen skulle vilja låna, säger Maria och pekar på ett par metallicskimrande turkosa tajts. Men de blev utlånade direkt.
Ett lånekort i Klädbiblioteket kostar 200 kronor för ett år. Då får man låna upp till fyra plagg en månad i taget.
Hittills är det mest tjejer som köpt lånekort. Mest utlånat är blusar och klänningar. Här finns både blommiga 60- och 70-talsklänningar och blanka partyoutfits.
Maria försöker hålla de flesta storlekar och varierar utbudet på hyllor och hängare från gång till gång.
En del plagg är till för uthyrning. Där finns en rosa, lurvig gorilladräkt, finare festklänningar och den så kallade kändisgarderoben. På väggen hänger foton över de kändisar som skänkt kläder till klädbiblioteket. Bland annat låtskrivaren och musikern Nina Ramsby och författaren Mian Lodalen. Om man kan gissa rätt på den forne ägaren till ett klädesplagg får man låna det i tre månader i stället för i en.
Maria har fler idéer. En del plagg lånas ut för remake. Då är kravet att man lämnar tillbaka det i omgjort skick. Bara det är brukbart. Så får nästa person göra sin tolkning.
En avdelning barnkläder ska också upprättas. Barnklädesförrådet utökas när Johanna Fahlgren och 8-åriga Gry Vilander kommer förbi och skänker flera kassar av Grys avlagda kläder. Johanna ska tipsa om klädbiblioteket på förskolan där hon arbetar. Många efterfrågar ett billigare och mer hållbart sätt att uppdatera barngarderoben.
Kanske blir barnavdelningen en bytesavdelning.
– Det var någon förälder som var här som sa att barn förstår inte riktigt det där med att låna, i alla fall inte små barn, säger Maria.
Stor sorg kan uppstå om ett plagg måste lämnas tillbaka.
Vad händer om man kommer tillbaka med ett plagg som gått sönder?
– Då är jag förmodligen ganska snäll. Någon sorts avgift blir det om du lämnar in ett trasigt plagg, speciellt om det är ett hyrplagg. Men är det en t-shirt så vad sjutton, det händer.