De har känt varandra mer än halva livet, jobbar ihop men bråkar aldrig. Christer Lundberg och Morgan Larsson skäms nästan över att ha en så fin vänskap.
Christer tog en risk när han för mer än tio år sedan värvade sin bästa kompis Morgan till sitt eget radioprogram ”Christer” i P3. De kunde lika gärna ha blivit osams och gått skilda vägar, i stället blev det en lyckträff som berikar både jobbet och vänskapen.
– Det är en stor fördel att få jobba med någon man känner sig helt trygg med, som man vet backar upp en om det händer nånting, säger Christer.
– Det kan ju vara jobbet som gjort att vi fortfarande är så goda vänner, menar Morgan.
Sista ”Christer”-programmet sändes på nyårsafton 2013 och sedan något år gör de i stället programmet ”Christer och Morgan rapporterar – en timme innan sex”, tillsammans med sina kollegor Hanna Andersson och Rasmus Östanås, som också är deras vänner.
De visar mycket av sig själva i programmet och ännu mer i podden som man kan ladda ner i efterhand. Det händer även att de tar upp saker som de vet att den andre tycker är lite jobbiga att prata om, eftersom de inser att det kommer att bli bra radio.
– Hade någon annan gjort så hade jag fått stora skälvan, men Morgan vet var gränsen går, säger Christer.
I perioder kan det vara svårt att hinna prata på riktigt, trots att de har skrivborden bredvid varandra. Då brukar de smita undan till något avskilt rum i det ”gladgrå” radiohuset i Göteborg för att stämma av läget.
Kan ni prata om allt?
Morgan: Det tror jag.
Christer: Det hoppas jag.
M: Fotboll kan vi inte prata om.
C: Det kan vi, men du tycker inte att det ger dig nånting. Jag har faktiskt varit fotbollsspelare, på 80-talet.
M: Vet du ens vilken plats du hade på planen?
C: Vi höll inte på så mycket med sånt.
Kommunikation är även ett bra sätt att undvika missförstånd, och att försöka dölja något är ingen idé. Om något bekymrar Christer så märks det till exempel på hur han skriver. I vanliga fall slår han hårt på tangentbordet eftersom bokstäverna ”inte riktigt fastnar” annars, men är han sur eller stressad så slår han ännu hårdare.
– Han kan få ljudlösa tangentbord att låta som att en helikopter håller på att landa, säger Morgan med retsam röst.
Själv står han elegant lutad mot ett högt och smalt bord under hela intervjun. Han har fått ischias, och att sitta ner gör för ont. Att han står så där har en avslappnande effekt på Christer.
– Det känns som att det är du som drar det tunga lasset nu, säger han.
Det passar honom bra eftersom han själv är förkyld och ur form i dag.
Bråkar är något de väldigt sällan gör och om de någon gång haft mer långvariga konflikter så har det berott på missförstånd. Då har de gnällt och skällt lite och sedan hittat tillbaka till varandra igen.
– Jag tror vi har bråkat extremt lite i förhållande till tid. För några år sedan kunde det vara lite gruffigt, men nu var det länge sedan, säger Christer.
Båda kan nästan skämmas över att ha en så god vän, Morgan tycker det låter så präktigt att de aldrig blir riktigt osams.
– Jag vet inte vad det är men jag stör mig inte så mycket på Christer. Jag äcklas inte av honom heller, inte ens när han fiser.
Christer tycker å sin sida att det är lite konstigt att han aldrig blir avundsjuk på Morgan, inte ens om han får ett trevligt extrajobb som programledare. Det finns ingen annan människa han unnar framgång så mycket.
– Till och med detta med håret. På grund av tunnhårighet har jag fått göra mig av med min stolta Morrissey-frisyr, medan Morgan fortfarande måste gå till frisören och tunna ut håret. Han är den ende man i vår ålder jag känner som gör det, men är det någon som förtjänar en bra frisyr så är det han.
– Vi vet att vi vill varandra väl och då är det mycket lättare att bli glad för den andres skull, menar Morgan.
De ställer sällan krav på varandra eftersom båda har inställningen att vänskap ska vara kravlös, men det finns ett orosmoln – en filmkväll som ännu inte blivit av. Morgan valde ut några filmer som han tycker att Christer och han ska se tillsammans, det var två år sedan nu.
– Han har undvikit det och jag vet inte varför. Han vill väl inte, antar jag.
– Jag vill men du ger mig så mycket frihet, så då kanske jag prioriterar annat. Men jag ska skärpa mig med den där filmkvällen, säger Christer.
Även om det låter som en klyscha att män är rädda för att öppna sig känslomässigt så tror Morgan att det är en av orsakerna till att många saknar en riktigt nära vän.
– Men det känns som att det håller på att förändras lite, säger han.
– Det ligger nog mycket i det Morgan säger. Det är ju själva grunden i vänskapsrelationer, att man öppnar sig och visar att man är en liten människa också, säger Christer.
– Och att man vågar lita på den andre så mycket, säger Morgan och vänder sig till sin skäggige vän:
– Du säger ibland att du måste döda mig om vi blir ovänner, för att jag vet så mycket om dig.
Christer: Ja, men ska det verkligen stå i tidningen? Det låter som att jag har väldigt mycket ruttet i bagaget.
Morgan: Eller så låter det bara som att jag verkligen vet mycket om dig. Men nu vet du ju en hel del om mig också.
C: Det är det jag vilar i. Om kriget börjar så kommer det bli blodigt åt alla håll.
M: Vi har ju varsin arsenal. Men det är inte det vänskapen baseras på utan på tillit.
Att många män prioriterar att umgås i flock kan också förhindra att vänskap fördjupas, tänker Morgan.
– Jag har väldigt svårt för flockumgänge män emellan. Det är roligt att spela fotboll med korplaget, men jag är inte så mycket för att ta den där ölen efter.
Vad gör ni helst ihop?
Morgan: Vi reser bra ihop, det är nästan provocerande att vi inte blir irriterade på varann. Vi har varit runt i Europa, i Indien och på campingplatsen i Schweiz där jag gjordes, enligt min far.
Christer: Bland de roligaste kvällarna i mitt liv har varit när vi suttit hemma hos Morgan och gjort något så anspråkslöst som att dricka bärs och kolla på fåniga klipp på Youtube.
Vad gör ni absolut inte ihop?
Christer: Tittar på fotboll. Vi har gjort det också, men jag har så svårt för att det aldrig tar slut. Först är det match och fotbolls-VM och ett jävla ståhej, sen börjar allting om igen, det är nåt tröstlöst över det. Man kunde väl satsa på en annan idrott till nästa år i stället.
Morgan: Vi är inte ute i skogen tillsammans. Christer är intresserad av vildmarksliv, hur man knyter upp en säng mellan två träd och sånt. Han gillar att sova ute på vintern och fira midvinterblot.
Christer: Midvinter, inte midvinterblot, det är en väldig skillnad på dom sakerna.
Berätta om något magiskt ni upplevt tillsammans?
Christer: Åh, det finns mycket! När vi fick träffa vår gemensamma idol Marc Almond till exempel. Jag lurade till mig en intervju med honom på Arvikafestivalen för länge sedan och Morgan fick följa med som fotograf, för en radiointervju – bedrövligt.
Morgan: Haha, jag hade en engångskamera och gick ner på knä och fotade.
C: I Indien har vi också varit med om magiska saker. Som när vi var tvungna att pussa på en mumie för att visa respekt. Jag har bacillskräck och trodde att det var min sista stund i livet, men vi klarade oss så det kändes väldigt magiskt.
Har ni delat svåra saker också?
Morgan: När min farsa blev sjuk och gick bort inom några månader. Då var det väldigt svårt att jobba och prata i radio, så det var skönt att det fanns någon som jag kunde lämna över till.
Christer: Vi har ju känt varann så länge så vi har väl varit med om nästan allt svårt som finns i livet – separationer, dödsfall och konflikter och då är det jättehärligt att ha en kompis som förstår.
Värderingsmässigt är de väldigt lika, men de jobbar på helt olika sätt. Christer är linjär, kör från A till Ö. Morgan börjar nånstans mitt i och hittar olika vägar varje gång. Utanför radiostudion har de även gjort showen ”Kompisar” ihop.
Där listar de en rad olika kompistyper de stött på i livet – framgångsrika kompisar, opålitliga kompisar och barndomskompisar de inte kan glömma. Några av dem dyker även upp på scenen. Nästa helg kör de extraföreställningar av sin show, på Draken i Göteborg.
Föreställningen föddes ur tanken på att folk investerar betydligt mer i sina parrelationer, trots att forskning visar att vänskap är minst lika viktigt för välbefinnandet. I kärleksförhållanden ska det ständigt pratas om hur man egentligen har det, och att bara låta relationen rinna ut i sanden när man tröttnat betraktas närmast som en dödssynd.
– Så är det inte med kompisar och det tycker jag är orättvist, säger Christer.