Att vara tonåring innebär fler möjligheter än att vara barn, i alla fall för 14-årige Jordan. När han var tolv år började han få göra saker han inte fått tidigare, som att vara ute längre på kvällarna.
– Jag kunde åka till stan eller till Mirum Galleria med kompisar. Jag kände mig friare och såg fram emot att upptäcka nya grejer här i stan.
Den utökade friheten var inget han bett om, hans föräldrar släppte frivilligt på ”kopplet”. För det mesta litar de på honom, men någon gång kan det hända att de lägger sig i lite väl mycket – som när han är ute senare än han brukar till exempel.
– Då säger mamma "tänk om du råkar ut för nåt". Och pappa kanske säger "låt han va" och sen säger han "sköt dig nu".
Jordan anser själv att han tar ansvar och att han hela tiden bevisar att han inte gör saker som kan vara farliga.
Om man har föräldrar som litar på en, sköter man sig bätte då?
– Ja, jag tror faktiskt det. Om de inte tror på mig när jag säger att jag inte har gjort en sak, DÅ kan jag bli arg. Men det händer inte så ofta.
Det bråkas inte särskilt mycket hemma hos Jordan, eventuella konflikter brukar oftast stanna vid småtjafs. Däremot kan hans eget humör slå om väldigt fort och då blir han arg på småsaker.
Blir han riktigt arg, så där så att han känner att han måste kasta saker, då gör han det för sig själv, i sitt rum. Sedan plockar han upp efter utbrottet.
– Jag kan komma på mig själv ibland och tänka "oj nu gjorde jag fel, det där var överdrivet" och sen brukar jag försöka lugna ner mig själv.
Oftast är det sin mamma han blir arg på.
Säger hon ifrån mer än din pappa?
– Ja, det gör hon. Pappa är rätt slapp och skön och kan töja mer på gränserna, men mamma säger bara ”Nej, du får inte!”.
Vissa gånger kan Jordan förstå sin mamma, efteråt. Och ibland kan han även erkänna att det faktiskt var hon som hade rätt.
Han tycker att båda föräldrarna är bra på att förstå honom. De kommer ihåg hur det var när de själva var i tonåren, det känns skönt. Men lite pinsamma kan de ändå vara ibland, särskilt hans mamma.
– Om man går på stan och så kommer några i klassen, då ska mamma så klart hälsa och stanna och prata med dom.
Han minns särskilt en gång i sjuan. Klassen var på utflykt och hans mamma skulle komma dit och lämna en högtalare.
– Då började hon berätta om när jag var liten. Kompisarna skrattade och jag sa till henne att det var dags för henne att åka hem, berättar han.
Nu vet hon att man inte gör så, i alla fall för det mesta. Jordan tar ofta hem kompisar och det brukar gå bra, utom när tjejerna i klassen följer med hem.
– Då blir det att mamma skämmer ut mig och håller på, men jag tror inte att hon förstår att hon gör det.
En fördel med Jordans mamma är att hon gillar basket. De brukar titta på det tillsammans. Jordan gillar de flesta sporter och det gör hans pappa också, så de ser många matcher ihop.
När han var mindre var han aktiv inom flera olika sporter. Numera blir det mest fotboll med kompisarna på fritiden, och till våren ska han ta grönt kort i golf.
– Jag har försökt få med pappa några gånger, men det går inte. Han brukar ha annat att göra just då.
Har du någon bild av dig själv i framtiden?
– Jag vet inte… jag skulle gärna vilja bli stor inom musikvärlden, som DJ.