Videon är inte längre tillgänglig
Nytt namn, ny logotyp – och ny politik? Innebär Folkpartiets förvandling till Liberalerna något mer än en omvandling på ytan? Har också det politiska innehållet gjorts om och förnyats?
LÄS MER: Partiledarintervjun med Ebba Busch Thor (kd): "Vändningen kommer nästa val"
Frågan kommer inte bara från mig utan även från Ebba Busch Thor som jag intervjuar några dagar före mötet med Liberalernas partiledare. ”Ska du träffa Jan? Fråga honom om det”, uppmanar hon.
Och svaret? Ja, definitivt.
– Absolut. Inget borgerligt parti kan gå till val på samma politik 2018 som det förlorade valet på 2014. Politiken måste utvecklas i takt med tiden och nya problem i samhället, säger Jan Björklund.
– Vi går igenom våra förslag på område efter område. Det gäller synen på arbete, bostadspolitiken, migrationspolitiken... en lång rad saker.
Ställt sig utanför energiförhandlingarna
Vi sitter i Jan Björklunds stora arbetsrum i riksdagen. Jag har hamnat på hedersplatsen i soffan med en halsduk från favoritlaget Elfsborg över ryggstödet. Intervjutiden är ombokad från förmiddag till eftermiddag för att Björklund skulle få tid att vara med på äldste sonens skolavslutning.
Pressekreteraren förvarnar om att intervjun kanske måste avbrytas i förtid, annars har vi blivit lovade en timme. Det pågår energiförhandlingar mellan regeringen och de andra borgerliga partierna, och kanske blir de färdiga under eftermiddagen. Liberalerna har ställt sig utanför, men Björklund måste vara beredd att kommentera resultatet. En viss spänning och nervositet kan anas i luften.
Bäst att köra på, då. Det går inte att intervjua Jan Björklund utan att prata om skolan. Det är en profilfråga för Liberalerna i allmänhet och för honom i synnerhet. Han var skolminister 2006 och mellan 2007 och 2014 utbildningsminister.
"Måste bli bättre disciplin i skolan"
Är han nöjd med det han och regeringen gjorde?
– Ja, det är jag. Vi gjorde massor: reformerade lärarutbildningen, införde ett förstelärarsystem, lärlingssystem, tidigare betyg och en rad andra saker. Framför allt förstelärarna och lärlingssystemet är viktiga. Det är viktigt att duktiga lärare kan göra karriär och lärlingssystemet är helt avgörande för Sverige. Tidigare betyg gör att man synliggör kunskapen hos eleverna, och gör man det så fokuserar man också på kunskap.
Vad är du inte nöjd med?
– Vi borde ha gjort mer. Framför allt borde vi ha förstatligat skolan, det är uppenbart att kommunerna inte klarar av den på egen hand. Men framför allt Moderaterna och Centern sade nej till det.
– Sen måste det bli bättre disciplin i skolan. Det är fortfarande så att de stökigaste eleverna styr på många håll, det vittnar både lärare och andra om. Det är helt oacceptabelt och drabbar framför allt de svagaste eleverna.
"Finns ingen quick fix"
Men trots alla reformer har resultaten i den svenska skolan inte förbättrats. Tvärtom. I OECD:s Pisa-undersökning som mäter kunskapen hos elever i årskurs 9 har resultaten försämrats både 2006, 2009 och 2012. 2006 kan Björklund knappast lastas för, men vid de två andra mätningarna hade han styrt politiken i flera år.
Själv menar han att vi faktiskt inte vet vad som hänt med resultaten.
– Alla pratar om mätningen 2012, men hur läget är nu vet vi inte än. Det kommer en ny undersökning senare i år. Dessutom har det kommit så många nyanlända att det också kan påverka resultaten.
Är det besvärande att resultaten inte förbättrats? Du var ansvarig för skolan i åtta år.
– Nja, de största reformerna genomfördes 2011, sen kom undersökningen ett år senare. Så fort går det inte, eleverna går nio år i skolan och Pisa-undersökningen mäter nivån när de slutar grundskolan.
– Men det är klart att jag inte är nöjd. Tyvärr finns det ingen quick fix. Fanns det det skulle nog någon ha genomfört den. Det tar tid att rekrytera nya människor till lärarutbildningarna och sedan utbilda dem.