Videon är inte längre tillgänglig
Kanske var det Tysklands förbundskansler Angela Merkel som sade något, möjligen Italiens premiärminister Matteo Renzi eller Frankrikes president Francois Hollande? Kanske var det någon annan? Hur som helst började Stefan Löfvens tankar under EU-toppmötet i Bryssel att vandra.
Det var samma dag som omröstningen i New York om nya medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Kunde Sverige röstas in redan i första omgången? Många trodde nog att Sverige hade en bra chans, men att det skulle avgöras i en andra votering. Men kanske, varför inte?
Då plingade det till i Löfvens telefon. Först en nyhetsflash från TT, sedan ett SMS från statssekreteraren Hans Dahlgren. Sverige var inröstat, i första omgången.
– Yes, tänkte jag, minns Sveriges statsminister och ler lite åt minnet.
– Naturligtvis blev jag glad. Jag fick hålla igen för att inte ställa mig upp och jubla rakt ut.
Platsen i FN:s säkerhetsråd är en stor framgång för regeringen, kanske den största under mandatperioden. Tiden efter valet 2014 har varit fylld av kriser och politiska motgångar, men det här är en odiskutabel succé. En och annan kritiker har muttrat om höga kostnader och fjäsk för diktaturer, men annars verkar alla vara överens om att FN-platsen är betydelsefull.
– Det är ett stort erkännande av Sverige och det arbete vi gör. Vi är en av de största bidragsgivarna till FN, men vi gör också mycket praktiskt. Det är inte bara talk the talk, utan också walk the walk, säger Stefan Löfven.
Han berättar om mötet med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i Stockholm i mars. Vid ett tillfälle beskrev Ki-Moon plötsligt Sverige som en supermakt.
– Först blev det alldeles tyst, som om ingen förstod vad han menade. Sverige, supermakt? Sen tillade han ”inte militärt, men i solidaritet”.
Vilka frågor ska ni driva i säkerhetsrådet?
– Mycket av arbetet är händelsestyrt, så det går inte att sätta en dagordning på det viset. Men ska lyfta fram våra teman; jämställdhet, jämlikhet och kvinnors delaktighet i olika sammanhang.
Också efter Brexit – det brittiska uttåget ur EU – plingade det till i Stefan Löfvens mobiltelefon. Tidigt på morgonen den 24 juni väcktes han av beskedet att britterna röstat nej till EU och tänkte lämna den europeiska unionen.
Han var beredd på att det kunde hända, men hade ändå trott att de som ville stanna skulle vinna. Det är svåra tider för Europa, och då borde väl de flesta tycka att samarbete är bästa sättet att möta problemen?
Till intervjun kommer Löfven mer eller mindre direkt från toppmötet i Bryssel – där tankarna vandrade iväg en liten stund – där EU:s ledare diskuterat krisen. Vad ska de göra nu? Vad betyder Brexit för den Europeiska unionen, hur ska Storbritannien behandlas, hur ska framtidens EU se ut? Frågorna är lika många som svåra.
Stefan Löfven säger att historiens vingslag kändes under mötet.
– Det är en svår situation, men ändå höll vi en god ton under samtalen. Men det är klart att det är negativt när den näst största ekonomin i EU väljer att lämna unionen.
Vad ska EU göra nu?
– Vi måste reagera med beslutsamhet och arbeta för ett medborgarnas Europa. Jag ser det som en väckarklocka, och då har jag sagt tidigare att vi inte kan sätta klockan på snooze. Sverige kommer att bjuda in till ett EU-toppmöte om sociala frågor 2017.
Hur påverkas Sverige?
– Vi är ett land med en stor del av vår export till Storbritannien. Det skapar osäkerhet som kan påverka kommande investeringar, men exakt hur är svårt att säga. Det blir annorlunda, men inte bättre.
Hur ska EU förändras?
– Som sagt, det måste bli medborgarnas Europa. Från början är EU ett fredsprojekt och det har man lyckats med. Men sen måste människor i allmänhet känna att de har nytta av EU. Det gäller arbetslösheten och sociala frågor där EU måste göra mycket mer i framtiden.
I inrikespolitiken kommer Socialdemokraterna framför allt att driva fyra frågor: sysselsättning, skola, klimat- och miljöfrågor och välfärden i allmänhet. Det går bra för Sverige, och enligt Stefan Löfven är det till stor del regeringens förtjänst.
Poltiken har vridits om från ”skattesänkningar till investeringar” vilket gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Statsministern upprepar målsättningen att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
– Det är absolut realistiskt.
Jaha, nästan inga bedömare verkar anse det.
– Jag vet att många säger så, men jag förstår inte varför. Det är väl ingen naturlag att Tyskland ska ha lägst arbetslöshet? Vi började med en arbetslöshet över åtta procent, nu ligger den runt sju och utvecklingen går åt rätt håll
– Samtidigt är det bara ett delmål egentligen. På lång sikt är målet fortfarande full sysselsättning
Stefan Löfven talar om bostadsbristen och att byggandet måste öka. Det är viktigt både för att ge människor möjlighet att hitta bra bostäder till rimliga kostnader, och för att det skapar sysselsättning. Ökat byggande ger fler byggnadsarbetare jobb och sprider sig som ringar på vattnet till andra branscher; underleverantörer, möbeltillverkare, färgbutiker. . .
– Och till spikfabriken i Gunnebo. När investeringarna stiger och byggandet ökar, så blir det mer jobb i Gunnebo, säger Löfven.
Nu flörtar du med våra läsare.
– Nej, faktiskt inte. Gunnebo Fastening är ett av mina favoritföretag och ett av de företag som jag känner till bäst. Jag brukar använda det i mina tal.
Stefan Löfven växte upp under enkla förhållanden. Hans mamma hade inte möjlighet att ta hand om honom utan han placerades i en fosterfamilj i Sollefteå. Fosterpappan arbetade som skogsarbetare och senare fabriksarbetare, medan fostermamman var hemsamarit. Löfven själv arbetade under många år som svetsare på Hägglunds i Örnsköldsvik, innan det fackliga och politiska arbetet tog över på heltid. Fortfarande kallas han, möjligen lite nedsättande, för ”svetsaren” ibland.
– Det händer att politiska motståndare säger så. Men då känner jag mig stolt.
– Naturligtvis har min uppväxt påverkat mig, det är den som format mig. Jag vet hur vanliga människor har det och hur det är att leva utan överflöd.
Våra 30 minuter med Sveriges statsminister går fort. Förmiddagen är avsatt för intervjuer och andra journalister står utanför och väntar. Vi avslutar med ett par enkla frågor.
Vad är bäst med att vara statsminister?
– Det är en oerhörd förmån att få företräda Sverige ute i världen. Jag vill att läsarna ska veta vilket gott renommé vi har. Det är också väldigt kul att resa och träffa människor.
Och vad är sämst?
– Privatlivet blir lite begränsat, om man säger så.