Vi knackar på vid huvudentrén som leder in till den stora salen som under sin glansperiod var gudstjänstlokal. Husets invånare, som numera heter Ylva Larsson och Fredrik Nilsson, hör oss inte först, vilket är ganska förståeligt. Huset är stort och de befinner sig på övervåningen i andra delen av huset där de håller på att inreda sitt sovrum.
Den 18 september gjorde Corren ett reportage om missionshuset i Österstad som var till salu. Samma eftermiddag skulle ett par inte långt i från trakten komma på husvisning berättade mäklaren för oss. Det visade sig vara Ylva och Fredrik, som då bodde i Fornåsa, som var de spekulanterna.
-- Vi hade sett annonsen redan i juli och då skrev jag till mäklaren. Men sen kom semestern och vi glömde bort det. När annonsen stod i tidningen igen sa jag till Ylva att ska vi inte åka och titta på det, berättar Fredrik.
-- Vi gick väl egentligen inte i husplaner just då. Men om vi skulle bo i ett hus så skulle det vara ett gammalt hus med möjligheter, det hade vi sagt. Det skulle inte heller vara för dyrt i inköp så att vi kunde renovera det ... och nu står vi här med ett ruckel, säger Ylva och skrattar.
Men det känns bra konstaterar de glatt.
-- En sån här chans får man bara en gång i livet. Vi jobbar bra tillsammans i allt vi gör så det ska nog gå bra det här, säger Ylva.
Ylva har växt upp i en gammal skola och sett sin far renovera det huset. Så intresset för gamla byggnader har hon med sig från uppväxten.
-- Det finns en själ i gamla hus, konstaterar hon.
De har inga invändningar mot att bo i ett gammal kristen byggnad trots att de själva inte är religiösa.
-- Men korset vågar jag inte ta ner, där är jag lite vidskeplig, då kanske hela huset ramlar ihop, säger Ylva och fortsätter:
-- Det är ett harmoniskt hus och alla som kommer hit och sätter sig säger att det är en lugn atmosfär.
De fick tillträde till huset första december och då flyttade de dit husvagnen, vilken de sov i de första veckorna. Men så fort de fick i gång oljeeldningen flyttade de in madrasserna i köket.
-- Den senaste veckan har vi jobbat för att få sovrummet klart, berättar de och guidar oss upp på övervåningen.
Där har en gammal tegelmur knackats fram bakom putsen och vägar, tak och golv har fått nya skepnader.
Än så länge har de inte gjort upp någon tidsplan när huset ska vara färdigrenoverat.
-- Det viktigaste är att få ordning på sovrum och kök. Sen är det värmen som måste lösas. Huset är inte speciellt bra isolerat.
Den stora gudstjänstsalen får bli en senare fråga.
-- Jag tror vi måste bo in oss för att känna vad vi ska göra med det. Det får ju inte bli fel, säger Ylva.
Men de har redan lite planer för salen. De funderar på ett loft över enda delen som hålls upp av stora pelare, podiet som fungerat som altare vill de behålla och göra någon form av bibliotek i. Där ska också deras stora akvarium trona.
Ylva och Fredrik planerar att göra så mycket som möjligt av renoveringen själva. Men med hjälp av goda råd från vänner som sitter inne med kompetens från både rörmokeri, snickeri och elektricitet.
-- Men man får inte glömma bort att man har ett liv också, det går inte att komma hem från jobbet varje dag och sätta i gång och renovera, säger Fredrik.