Det visar en ännu inte publicerad rapport från Lust-projektet, en forskningsstudie om sjuksköterskors tillvaro som pågått vid Karolinska institutet i Stockholm sedan 2002.
Petter Gustavsson, vetenskaplig ledare för forskningen har, tillsammans med sina kolleger, följt ett stort antal studenter och nyblivna sjuksköterskor.
Den undersökningskull som examinerades 2004, bestående av 1702 personer, fick svara på frågor om hur de första åren i yrket upplevdes. En majoritet av sjuksköterskorna arbetade då på en vårdavdelning vid ett sjukhus.
Resultatet visar att var tionde sjuksköterska hade starka tankar på att helt lämna yrket ett år efter examen. Fyra år senare hade andelen växt till 20 procent.
– När vi tittade på hur många som någon gång under de fem första åren haft starka intentioner att sluta så blev siffran 30 procent. Den huvudsakliga orsaken är mental uttröttning, orsakad av stress, säger Petter Gustavsson.
Sineva Riberiro, Vårdförbundets ordförande, är inte förvånad över resultatet. Hon har länge känt till att nyutbildade sjuksköterskor väljer bort universitetssjukhusen.
– De vet att de får en otrygg anställning, sämre lön och en psykisk stress som påverkar den egna hälsan. Det är klart att de inte vill jobba på sjukhus då, säger Sineva Ribeiro.
En del av dessa aspekter har tagits upp i tidigare rapporter från LUST-projektet. De visar att antalet vikariat har ökat kraftigt, på bekostnad av en tillsvidareanställning, trots att personalbehovet är stort på många sjukhus. Dessutom var mindre än en tredjedel av sjuksköterskorna i de tre undersökningsgrupperna nöjd med ingångslönen.
Vårdförbundet menar att cheferna ute i vården många gånger vet vad som behöver göras för att förändra detta, men att politiska beslut bakbinder dem.
Flera sjuksköterskor på akuten vid Universitetssjukhuset i Linköping angav att de inte orkade med arbetsbelastningen när landstinget sa upp de lokala arbetstidsmodellerna 2010. På akuten jobbade personalen tre dagar i sträck följt av lika lång ledighet. Detta till en bibehållen heltidslön.
Sineva Ribeiro anser att det inte går att spara sig ur en kris, och vill därför att vården ska få mer resurser. Hon menar att vägen till en bättre arbetsmiljö går via humana scheman samt tid för rast och återhämtning. Men för det krävs mer personal.
– Då måste man locka med höjda ingångslöner samt premiera kompetens och erfarenhet. När allt detta förbättras kommer kvaliteten på vården att höjas, antalet patientskador och felbehandlingar minska, vilket gör att man på sikt kan spara pengar, säger hon.