Hon hoppas att forskningsstudiens resultatet ska kunna vara till hjälp i förbättringsarbetet.
Vad tycker du om att många nya sjuksköterskor vill byta yrke efter bara några år?
– Det är naturligtvis inte bra om man inte orkar. I vår årliga personalenkät finns frågor om stress och återhämtning och där ligger vi för dåligt till. Det gäller alla anställda inom vården, inte bara sjuksköterskor.
Vad har du för ansvar för att det blivit så?
– Jag har självklart ett ansvar för att arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt, tillsammans med alla chefer och medarbetare i sjukvården. Jag utgår från att vi gör en fördjupad analys när vi får ta del av den här rapporten. Vi gjorde förändringar när introduktionen kritiserades i en tidigare rapport.
Är de borttagna arbetstidsmodellerna en orsak till problemen?
– Vi har haft en konflikt med Vårdförbundet om arbetstider, våra åsikter går isär. Vi har sagt att kostsamma och ojämlika arbetstidsmodeller inte kan accepteras. Det är en rättvisefråga att alla ska ha samma möjlighet till arbetstidsmodeller. Så har det inte varit tidigare.
Vad har ni för belägg för att de var kostsamma?
– Kritiken från Vårdförbundet var att sjukskrivningar, övertid och kostnader för sämre vård skulle gå upp när modellerna togs bort. Men vi har inte kunnat se sådana effekter. Vi såg däremot att pengar sparades.
Förbundet anser att arbetsmiljön används som ekonomisk buffert. Vad säger du om det?
– Om jag var medlem i Vårdförbundet skulle jag bli besviken om de inte drev på i dessa frågor, det är deras skyldighet och ett sätt att positionera sig. Men jag håller inte med. Situationen i dag handlar inte bara om arbetsmiljö. Flera saker måste förbättras inom vården.
Vad gör ni för att länets sjukhus ska bli attraktiva arbetsplatser?
– Det är viktigt att få till en löneutveckling. I dag är lönerna sammanpressade och det är inte säkert att erfarenhet eller vidareutbildning ger mer pengar. Sedan måste naturligtvis arbetsmiljön upplevas som bra. Det är viktigt att få återkoppling på sitt arbete.
Hur ska ni göra det rent konkret?
– Det här är något som bestäms mellan fack och våra förhandlande parter. Men från politikens sida har vi hela tiden sagt att lönespridning och utvecklingsmöjligheter ska prioriteras.
Går det att förbättra utan mer pengar?
– Det är inte säkert att pengar automatiskt löser problemen. Det kan vi se i andra länder som lägger mer av BNP på sjukvård. Vi försöker göra det bästa med befintliga medel. Jag tror att de flesta inte vill ha ett högre skattetryck. Vi höjde skatten inför det här året med 65 öre. Det ger ungefär 500 miljoner kronor per år, medan landstinget omsätter 13 miljarder.