Metallskrot för miljarder på soptipparna

Bara kopparresterna värderas till minst 28 miljoner kronor om de kunde grävas upp ur underjorden eller sorteras ut från deponierna.
Här ligger en slags dolda stadsgruvor enligt doktoranderna Björn Wallsten och Nils Johansson som beskriver tillgångarna i sina avhandlingar vid Linköpings universitet
– Gräver vi ut soptipparna frigör vi mark där man till exempel kan bygga bostäder, säger Nils Johansson i en kommentar på hemsidan.
Skrotade metaller
Gruvavfall, uttjänt likströmsnät, stadsgasledningar, växelströmsledningar, elkablar, fjärrvärmerör, rester från nedlagda spårvagnslinjer, skrotade datorer och vitvaror är
några exempel.
Förra året presenterade forskarna uppgifter om att tippen i Gärstad innehåller metaller, med ett uppskattat värde på fyra miljarder kronor.
Förutom de stora ekonomiska värdena, som är komplicerade att tillgodogöra sig, ökar efterfrågan på metall samtidigt som allt mindre finns att bryta.
Deponierna förstör också miljön när de läcker ut metaller i naturen. Att utvinna och återanvända metallerna skulle minska avfallsmängderna. Nils Johansson konstaterar:
– Att bryta i soptipparna borde ju ligga närmare till hands än att bryta metaller under havsbotten eller i yttre rymden, förslag som förekommer i diskussionerna.
Urban gruvdrift
Att öppna de dolda stadsgruvorna och återvinna metallerna betraktas som för dyrt jämfört med traditionell gruvdrift.
Båda doktoranderna fortsätter sin forskning med att bland annat studera olika metoder och tekniska lösningar.
Nils Johansson konstaterar att vi också kan lära av hur fattiga människor gör som lever på utvecklingsländernas soptippar:
– De är entreprenörer som tar tillvara och återvinner, även om det ofta är med fara för sitt eget liv. De lyckas ju ändå med något som vi misslyckas med, så något gör de ju rätt.