Levnadsstandarden har blivit bättre – allt fler har fått allt mer pengar att röra sig med, och det som förut var förbehållet kändisar och rika människor kan var och varannan spara ihop till.
Branschen har professionaliserats – även om den ökande efterfrågan har lockat ut en del klåpare och lurendrejare på marknaden har den framför allt lett till seriösare och mer organiserad verksamhet.
Den explosionsartade utvecklingen av skönhetsindustrin beror så klart på många saker. Men att vi går mot ett samhälle där utseendet blir allt viktigare står klart.
Var femte för operation
På Göteborgs universitet pågår just nu en studie om ungas inställning till skönhetsingrepp. ”Ska gå ner sju (i alla fall fem) kilo innan jag opereras” ska pågå i flera år och bygger på intervjuer med ett tusental gymnasieungdomar.
Av de hittills tillfrågade kan var femte flicka och var tionde pojke tänka sig att göra ett skönhetsingrepp i framtiden. Men när de får frågan om hur de skulle göra om det var gratis flyger siffrorna upp betydligt.
Framför allt visar dock undersökningen att det finns en väldigt stor acceptans för skönhetsingrepp bland ungdomarna. Även många som inte själva vill operera sig tycker att det är helt okej om andra gör det. Den mest accepterade motiveringen är att göra det för att få bättre självförtroende.
Bättre självkänsla
– Det är inte så konstigt. Det är ju ofta så man saluför skönhetsingrepp: att man ska må bättre och få bättre självkänsla, säger Carolina Lunde, doktor i psykologi och ansvarig för undersökningen.
Sociala skäl, som att nå framgång i relationer i yrkeslivet, kommer något längre ner på listan över accepterade skäl för att göra om sig, och är mest accepterade hos pojkar och yngre.
Att det finns en bild av att samhället premierar skönhet är dock tydligt.
Än så länge är utseende och därmed också skönhetsingrepp något som främst angår kvinnor, men männen närmar sig. Både i antalet skönhetsingrepp och ökad press på ett attraktivt yttre.
Normalt att vara missnöjd
– Men det är större tabu kring det. Hos tjejer är det närmast normativt att man ska vara missnöjd. För killar är det inte alls på samma sätt, säger Carolina Lunde.
Aldrig har det funnits så mycket information som nu, aldrig har diskussionen varit så levande och offentlig och aldrig har våra ungdomar varit så medvetna om vilka strukturer som styr vårt beteende. Trots det fortsätter vi att trilla i fällan.
– För många blir pressen väldigt stark eftersom man kopplar ihop det attraktiva yttre med så många fördelar. Det är svårt att skärma sig från det. Många kan föra en väldigt sofistikerad diskussion, men att man kan tala om det på ett analytiskt sätt behöver inte betyda att man själv inte påverkas av det, säger Carolina Lunde.
Dubbelmoral i media
Särskilt inte som den yttre påverkan är så massiv. Media har ett stort ansvar i detta, anser Carolina Lunde. Enda gången överviktiga får synas i tv är när de ska bli smala i ”Biggest loser”. Tjejtidningarna berättar på det ena uppslaget om att du ska vara nöjd och stolt över den du är, och ger på nästa tips om hur du får det snyggaste ansiktet eller tillfredställer din man på bästa sätt. En svårnavigerad dubbelhet där media å ena sidan problematiserar skönhets-idealen, å andra sidan bär upp föreställningen om att snyggast vinner.
– Man skulle önska att media som bärare av den kritiska debatten också skulle bära en bredare representation av kroppstyper och människors olikheter. Nu blir det mest fina ord, säger Carolina Lunde.
Inget gemensamt grepp
Hon vill dock inte skylla allt på media. Vi har alla ett ansvar att skärskåda våra attityder.
– Det görs till exempel inga systematiska försök att motverka negativ kroppsuppfattning i skolor och på arbetsplatser. Det förebyggande arbete som finns kommer an på engagerade lärare. Det finns inget gemensamt grepp kring de här frågorna.
Att skona barnen från alla budskap om hur man bör se ut för att duga är mer eller mindre omöjligt, enligt Carolina Lunde.
– De finns ju överallt: i sagor, julkalendern, på internet, i vad kompisarnas föräldrar säger och gör.
Som vuxen kan man dock tänka på att inte regelmässigt kommentera barnens utseende, tycker hon.
Positiva förebilder
– Självklart ska man kunna säga att ett barn är fint eller har fina kläder, som man kanske gör mer till tjejer än pojkar. Men att ständigt säga saker som ”å vad du är söt” eller ”vilken vacker klänning du har” gör att man fäster fokus på att det är utseendet som värderas. Men man bör också fokusera på hur man själv gör. Att man står och suckar och pustar vid spegeln och bara tar en svart kopp kaffe till frukost.
Forskning säger också att de som är mest positiva till sin kropp också har förmågan att se kroppens funktioner framför utseendet.
– Det vore bra om vi kunde lära barnen, säger Carolina Lunde.