1987 tog 50 procent av de arbetande svenskarna julisemester. Under de hetaste sommarveckorna stängdes industrierna och resten av Sverige med dem. Men under 1990-talet förändrades tiderna. Allt fler företag började hålla sommaröppet, för att vara tillgängliga även i semestertider.
Men semester i juli ville vi fortfarande ha. År 2000 tog 44 procent av svenskarna ledigt i juli, näringslivets nya sommarvanor till trots. I fjol uppgick andelen julisemestrande svenskar till 43 procent.
Ryktet om industrisemesterns död är alltså minst sagt överdrivet. Men istället för att vara månaden då alla "knegare" äntligen får en välförtjänt sommarledighet, har juli blivit månaden som skiljer dem som har semester, från dem som ingen har.
Medan de tillsvidareanställda går på sin årliga sommarledighet, rycker arbetslösa och visstidsanställda in i deras ställe. Ett välkommet tillfälle att få in en fot på arbetsmarknaden för den som hamnat utanför. Men också en ganska sorglig påminnelse om de ökande klyftorna i samhället.
Bland fackförbundet Kommunals medlemmar finns en hel del visstidsanställda, som rycker in och jobbar vid behov.
– För dem innebär sommaren ofta att man går på schema och slipper sitta och vänta på att telefonen ska ringa, samtidigt som de vet att inkomsten är tryggad, säger Suzanne Sjöqvist - ordförande för Kommunals sektion Linköping.
Inom Kommunals avtalsområde arbetar många med vård och omsorg - verksamhet som är igång året om. För dem har det aldrig varit tal om någon industrisemester.
– Vi har semesterperioder från juni till augusti, säger Suzanne Sjöqvist. Våra verksamheter inom vård och omsorg måste ju fungera även under sommaren.
– Enda området där många ställen stängs under juli är barnomsorgen. Där håller man bara sommaröppet på några ställen, så inom den verksamheten har fler möjlighet att ta semester i juli.