Projektet Ostlänken följer med ett antal åtagande för de olika kommuner som ingår. Det handlar inte bara om ett järnväggsbygge utan även om bostadsbyggande.
Linköping åtar sig att bygga 15 300 nya bostäder mellan 2016 och 2035. Linköping ska vara med och medfinansiera med 173 miljoner och förskottera (låna ut) med 152,8 miljoner. Om åtagandet inte uppfylls kan de förskotterade pengarna frysa inne.
Norrköping åtar sig att bygga 15 300 nya bostäder 2016-2035, medfinansiera med 173 miljoner och förskottera (låna ut) med 136,7 miljoner.
Totalt har de fem kommunerna åtagit sig att bygga 55 000 bostäder och stå för sammanlagt en miljard kronor i medfinansiering.
De inblandade kommunerna övertrumfade varandra i lovord över resultatet vid en presskonferens på tisdagen.
– Det känns oerhört bra för vårt näringsliv, sade Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.
– Det känns oerhört viktigt och stort för oss, tillade Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.
Sammanlagt förhandlar 16 kommuner med staten om deras insatser i samband med de planerade snabbtågssträckningarna.
Diskussionerna om planerna på en höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö det senaste halvåret har nästan uteslutande handlat om de enorma kostnaderna. Som mest har prislappen angetts till 320 miljarder kronor vilket ungefär motsvarar sex års anslag till försvaret. Men nya beräkningar har sänkt kostnaderna avsevärt och vid nästa månadsskifte kommer en ny beräkning från Trafikverket
– De siffrorna kommer att bli lägre och det är klart att det blir så när man räknar på exakt den sträckning vi har föreslagit och att vi tagit bort några stationer och rätat ut banan, säger Wessberg.
Finanspolitiska rådet dömde nyligen ut den planerade höghastighetsjärnvägen som "mycket olönsam" och något som aldrig bör byggas. Statens förhandlare H G Wessberg ger inte mycket för kritiken.
– Beräkningsmodellen de använt fångar inte tillväxtens alla aspekter. De missar till exempel bostadsbyggandet, säger han till TT.
Tillsammans med kollegan Catharina Håkansson Boman förhandlar han för statens räkning med samtliga kommuner längs de tänkta sträckningarna när det gäller stationslägen, medfinansiering, eventuella förskott från staten och inte minst bostadsbyggande. Resultatet ska bli ett underlag för regeringens och riksdagens beslut om järnvägen ska byggas eller inte.
Kritiken från Finanspolitiska rådet handlar till stor del om att den nya järnvägen ska finansieras med lån hos Riksgälden och att den på så sätt hamnar utanför den vanliga budgetprocessen där utgifter prövas mot varandra.
– Vi löser inte problemet med att det är dyrt med lånefinansiering. Vi försöker sprida kostnaderna över 20-30 år, vilket är rimligt med en 100-årsinvestering.
HG Wessberg, i många år tongivande moderat politiker, slänger också in brandfacklan att staten kan sälja sitt innehav i Telia för att minska lånebördan.
– Det som finns kvar i dag av 100 års statliga investeringar i telenätet är ett aktieinnehav. Om man tar de pengarna och investerar dem i ny infrastruktur så ökar tillväxten betydligt, påpekar han.