Det går att undvika mer än hälften av de vårdrelaterade skadorna. Vårdplatser och personal skulle frigöras.
Stora pengar skulle kunna användas på ett bättre sätt.
För region Östergötlands del har samarbetsorganet Sveriges kommuner och landsting (SKL) beräknat att kostnaderna bara för vårdrelaterade infektioner (se artikel intill) uppgår till över en halv miljard kronor. Men framför allt skulle förstås patienterna slippa lidande.
Trots att det har gjorts stora insatser för att minska de vårdrelaterade skadorna i region Östergötland, har det inte gett tillräcklig effekt. Medan exempelvis landstinget i Kalmar genomfört en framgångsrik kamp, har resultaten av mätningar inom region Östergötland länge gått kräftgång och det senaste året har siffrorna till och med vänt uppåt.
– Det är jättebra att problemet kommer till allas kännedom. Ska vi bli bättre på att undvika skadorna måste alla från patient till högsta politiker ta detta på allvar och det krävs att alla agerar samtidigt, säger smittskyddsläkare Britt Åkerlind som också sedan drygt ett år också ansvarar för regionens vårdhygien.
Facit för Östergötlands del i SKL:s mätningar av vårdrelaterade infektioner (VRI) och trycksår, två av de vanligaste tillstånden som patienter kan drabbas av under sjukhusvistelsen, är mindre hedrande. I jämförelse med andra landsting och regioner ligger region Östergötland på andra respektive tredje bottenplats. Här upptas alltså näst respektive tredje flest vårdplatser av patienter med VRI och trycksår av alla landets tjugoen landsting.
– Det är vi inte alls nöjda med, säger vårddirektör Martin Magnusson, ansvarig för patientsäkerhetsarbetet i regionen.
Det finns en hel del som talar för att det blir svårare att undvika vårdrelaterade skador. Patienterna blivit äldre och sjukare. Bristen på sjusköterskor är en avgörande faktor. Men det är utmaningar som andra landsting också står inför och i de senaste mätningarna har trots detta vårdskadorna minskat något i snitt sett över riket.
Men alltså inte i Östergötland. US i Linköping har i SKL:s senaste mätning det sämsta resultat vad gäller förekomsten av VRI av landets sju regionsjukhus. Lasarettet i Motala och Vrinnevisjukhuset ligger inte lika illa till jämfört med motsvarande sjukhus i landet, men över rikssnittet.
Orsakerna till att patienter drabbas av vårdrelaterade skador är många. US har och har haft många stängda vårdplatser och en relativt hög andel patienter som utlokaliserats, det vill säga vårdas på en annan klinik än de egentligen borde på grund av överbeläggning. Socialstyrelsens journalgranskning har visat att risken att drabbas av VRI för de patienter som utlokaliserats är dubbelt så hög som för de som vårdas på rätt avdelning.
Men det finns mycket som kan förebygga skadorna. Utbildning, korrekta rena vårdlokaler, utrustning, tillräckligt med vårdpersonal och vårdplatser är bara några exempel.
– Alla dessa områden kommer vi att jobba med på ett förändrat sätt med start i höst. Det inbegriper samtliga anställda och alla entreprenörer, säger Britt Åkerlind.
Exempel på ett en viktig länk i arbetet är städningen. Runt patienten måste den utföras av personal med särskild kompetens.
– Där finns ett problem med upphandling av städtjänster. Flera andra landsting har gått tillbaka till att ombesörja den med egen speciellt utbildad personal, säger Britt Åkerlind.
Flera patienter i samma rum ökar risken för smittspridning. I takt med om- och nybyggnation av länets sjukhus skapas enkelrum. All vårdande personal måste ha hygienrutiner i ryggmärgen. Men också It-personal behöver veta hur de ska förfara när de utför arbete i närheten av patienter.
Martin Magnusson understryker att det är fel att skylla på personalen för att vårdrelaterade skador uppstår.
– Personalen måste ges förutsättningar att prioritera det här arbetet och det är chefernas och politikernas ansvar, säger Martin Magnusson.
Även patienterna måste ta risken för vårdskador på allvar. Att komma upp ur sängen är till exempel viktigt för att undvika lunginflammation.
I höst sker en stor satsning på området i region Östergötland. Utbildning, inte bara av vårdpersonal utan också av administrativ personal och chefer, ska genomföras, inventerig av madrasser och utvärdering av städning är bara några exempel på insatser.
– Vi ska vända hela skeppet, slår Britt Åkerlind fast.
– För politikens del gäller det att uppmärksamma problemet och förvänta sig resultat, säger Martin Magnusson.