KOL-patienter skriver sig friskare

Utvalda KOL-patienter och patienter med hjärtsvikt kommer att få delta i en stor studie där digital teknik kan göra deras liv lättare och behagligare. Det handlar om en penna, ett papper och en sändande mobiltelefon.

18 november 2013 10:50

– Modern high tech-teknik möter en low tech-profil, berättar Leili Lind som är både projektledare och forskningsansvarig.

Med low tech menar hon att patientgrupperna ofta är gamla och inte alls datorvana. Men det behövs inte heller. Det räcker med att fylla i det speciella papperet, som har ett prickat mönster inuti, med den speciella pennan, som tar 70 bilder i sekunden.

Via mobiltelefon

När patienten kryssar i "Sänd"-rutan skickas uppgifterna via en mobiltelefon direkt till LAH:s dator där en sjuksköterska, kanske Henrik Synnergren, läser av dem. Är det något akut som han behöver hjälpa till med? Är något av värdena, kanske andfåddheten eller vikten, oroväckande? I och med att patienterna rapporterar in varje dag så kan eventuella försämringar upptäckas tidigt och åtgärderna kan vara ganska enkla.

– Det ger en stor trygghet för patienterna, säger Lennart Persson, överläkare på Lungmedicin. Linköpings svårt KOL-sjuka patienter kommer med i studien ett par stycken i taget. Efter drygt ett år ska cirka 60 av de mest sjuka, många av dessa syrgaskrävande, vara med.

KOL-patienter lider ofta av skuld och skam, de kan utsättas för en attityd av att de får skylla sig själva?

– Ja, så kan det i många fall förhålla sig och det kan leda till att dessa patienter inte uppsöker sjukvården i tid vid begynnande försämring för de vill inte vara till besvär, säger Lennart Persson som hoppas på en större grundtrygghet för patienterna.

Pilotstudie

Gunnar Carlgren refererar till en studie i Skellefteå där man konstaterat detta: Patienten blir tryggare. Hon/han lever längre, behöver inte sjukhusvård, och mår bättre. Höjd livskvalitet helt enkelt.

– Det är ofta vanmakten som tar ner livslusten, poängterar Gunnar Carlgren. När man inte förstår sina symptom och vad det beror på att man mår dåligt. Men med dagliga rapporter ökar förståelsen, till exempel att en viktuppgång kan bero på att man samlar på sig vätska och det kan innebära att hjärtat krånglar.

I en pilotstudie som Leili Lind utfört tidigare behövde inte en enda hjärtsviktspatient åka till sjukhus på grund av hjärtsvikten.

– Det ledde till att landstingets ledning fick upp ögonen för projektet, konstaterar hon. För det är inte bara patientens livskvalitet som vinner på att få slippa sjukhusfärder, det sparar pengar också.

Är positiv

– Om den här studien slår väl ut, vilket vi tror att den gör, så kommer nog landstinget att vilja integrera tekniken i patientjournalerna, tror Gunnar Carlgren, verksamhetschef på LAH. Hur det nu ska fungera juridiskt och praktiskt, med patienters egna uppgifter. Tekniken kan även komma att användas för diabetes, Parkinsons, neurologiska och onkologiska behandlingar.

Gunnar Carlgren berättar att han alltid vurmat för det mänskliga mötet mellan läkare och patient, men han är ändå mycket positiv till den här tekniken.

– Mellan år 2020 och år 2030 kommer vi att få 60 procent fler 80-plussare. Det är en demografisk bomb. Vi bygger om sjukhusen för miljarder, men vi kommer inte att få fler sängar. Därför tror jag att vi kommer att se en kraftig utveckling av hemsjukvården

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Susanne Sterner