Det är en kulturskatt som den 63-årige spanjoren misstänks ha stulit och fört ut ur landet. Ett trettiotal träskulpturer föreställande madonnor och apostlar från 1200- till 1700-talet, altarkrucifix, processionskrucifix och skrin finns bland de stulna klenoderna.
Klenoderna har olagligt förts ut ur landet mellan 2010 och 2014 och lämnats in till auktionshus i Madrid och Stuttgart för försäljning, vilket den pågående förundersökningen mot mannen visat. För att kulturföremål av det här slaget ska få föras ut ur landet krävs ett särskilt tillstånd, som inte inhämtats.
– Ett fyrtiotal föremål har spårats. De upptäcktes när de låg ute på ett antal auktionshus sajter. Vissa av dem har sålts, säger Maria Barkin, verksjurist på Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet försöker tillsammans med polisen och Svenska kyrkan få tillbaka de unika föremålen. Det sker på flera sätt, bland annat har polis och åklagare beslagtagit vissa föremål. Svenska kyrkan försöker också köpa tillbaka klenoderna.
– Församlingarna har fått försäkringspengar för de saker som har konstaterats stulna. Vi i Svenska kyrkan på nationell nivå försöker hjälpa församlingarna att få tillbaka dem och det pågår en process att köpa tillbaka dem från köpare som förvärvat dem i god tro, säger Markus Dahlberg, enhetschef vid kyrkokansliet i Uppsala.
Om inte det lyckas kommer Riksantikvarieämbetet in i bilden.
– Om de inte lyckas nå en frivillig överenskommelse med en köpare kan vi från Riksantikvarieämbetet använda oss av det så kallade återlämnande-direktivet. Det innebär att vi vänder oss till domstol i det land där föremålet finns. Vi måste då visa att är dels att det utkrävda föremålet omfattas av direktivet, dels att det utförts från medlemsstatens territorium olovligen, säger Maria Barkin.
Just nu agerar inte Riksantikvarieämbetet, utan avvaktar information från polis och åklagare.
– Direktivet har inte använts tidigare, eftersom det löst sig genom på annat sätt, säger Maria Barkin, som poängterar att det är oerhört viktigt att klenoderna kommer tillbaka.
– Det är viktigt för oss och församlingarna. De tillhör vårt kulturarv, har ett väldigt högt känslomässigt värde och är helt oersättliga.
Men även om de är oersättliga har de värderats av auktionshusen, som sålt dem vidare. De mest värdefulla medeltida träskulpturerna har värderats till 16 000 och 20 000 euro.
Det här är andra gången som den 63-årige spanjoren är misstänkt för liknande brott. Men redan på 1970-talet utvisades han ur landet på livstid och 2006 dömdes han av hovrätten till sex års fängelse för liknande grova stölder ur kyrkor och grov kvinnofridskränkning. Han har dessutom tidigare bedrivit en politisk utpressningskampanj för att få träffa sin svenskfödde son.
NT har försökt ta reda på vad Svenska kyrkan gjort för att stölderna inte ska kunna upprepas.
– Församlingarna är medvetna om riskerna, men det är svårt att helt gardera sig. Stora satsningar sker också, säger Markus Dahlberg.
Han hänvisar till en aktuell rapport till regeringen, där det framgår att man under perioden 2002-2014 använt 269 miljoner kronor av s.k. kyrkoantikvarisk ersättning till säkerhetsförebyggande arbeten. Därutöver kommer också betydande egna medel från församlingarnas sida. I summan ingår huvudsakligen stöld- och brandförebyggande arbeten.