Resurserna inom sjukvården är inte oändliga och kostnaden för läkemedel ökar för varje år. Därför sker ständiga prioriteringar, inte minst vad gäller om ett nytt läkemedel ska introduceras i Sverige eller ej.
Läkemedel som hjälper människor som drabbats av sällsynta sjukdomar kallas särläkemedel. Kostnaden för dessa står bara för mellan tre och fyra procent av den totala läkemedelskostnaden i Sverige. Men det kan kosta flera miljoner kronor per år att behandla en enda patient eftersom utvecklingskostnaden slås ut på ett litet antal patienter.
Särläkemedel är sällan statligt subventionerade, utan kostnaden belastar landstingen.
– Det är ett problem. Effektiva läkemedel blir kostsamma för landstingen men de uppenbara samhållsekonomiska vinsterna görs i försäkringssystemen, det vill säga staten, säger Patrick Vigren, verksamhetschef på neurokliniken i Linköping där läkemedel för vissa patienter kan kosta sju miljoner per patient och år.
För att inte en enskild kliniks budget ska belastas, bekostas dyra särläkemedel till del centralt i region Östergötland. Klinikens budget belastas med tjugo procent av kostnaden. Åttio procent belastar hälso- och sjukvårdsnämnden som i sin tur har att prioritera hur resurserna ska fördelas.
Patrick Vigren understryker att det inte kan vara läkare som avgör om ett dyrt läkemedel ska användas eller ej.
– Det är inte etiskt möjligt för läkare att inte kunna ordinera effektiva läkemedel. Det är ledande instanser, till sist politiken, som måste göra prioriteringarna, säger han.
Sedan fem år tillbaka är det landstingens NT-råd som utfärdar rekommendationer till hur de ska förhålla sig till nya läkemedel. Inom region Östergötland följs dessa även om det i princip skulle kunna göras avsteg. NT-rådet kan avråda användning även om ett läkemedel är godkänt. Till grund för sin bedömning har det ofta en hälsoekonomisk analys där det kort sammanfattat sätts ett pris på den förbättrade hälsan och livskvaliteten läkemedlet kan ge. Om priset överskrider ett tak, avråds från att läkemedlet tas i bruk.
NT-rådet har begärt en hälsoekonomisk bedömning av Spinraza som Sara i reportaget intill hoppas kunna få del av. Beslut väntas tidigast i november i år.
Systemet för finansiering av läkemedel anses föråldrat av flera skäl. Därför pågår en översyn av det på regeringens uppdrag. Den ska redovisas i slutet av nästa år.