Åke Gustafsson och Berndt Fridlund har tillsammans nästan 120 års erfarenhet bakom lastbilsratten. De tycker att botten är nådd gällande snöröjningen och halkbekämpningen på vägarna. "Man får inte pruta på människoliv bara för att det är vinter" säger Åke Gustafsson
Flertalet yrkeschaufförer i Ydre som kör lastbilar och skolbussar har fått nog. De upplever att Trafikverket inte lyssnar på dem. De är mycket kritiska till den bristande plogningen och halkbekämpningen på vägarna i vinter. Det behöver plogas, grusas och saltas i tid. De menar att det tummas alldeles för mycket på trafikanternas säkerhet.
– Man får inte pruta på människoliv bara för att det är vinter, säger Åke Gustafsson som har kört timmer i nästan 60 år för Sture Gustafssons Åkeri.
– Det går inte att köra när det är ishalka. De kan sluta prata om nollvision om de inte ser till att vägarna är farbara först. Vi har de bästa chaufförerna, bästa däcken, bästa bilarna och ändå går det inte längre.
Berndt Fridlund, som är knuten till B-trans, har lika lång erfarenhet inom yrket.
– Det är bättre att förebygga än att lägga på salt för sent då skadan redan är skedd. Har det snöat kraftigt och bilar tryckt till snön så sitter den fast om det inte är saltat under.
Viktor Gustafsson är styrelseledamot i transportorganisationen Träfrakt, som omfattar runt 800 bilar, och vd för Sture Gustafssons Åkeri.
– När jag var yngre och skulle in på en skogsväg för att lasta timmer var jag nervös och rädd för dåliga skogsvägar. Nu är jag mer rädd när jag kör ut på asfalten.
På bilarna finns en sandlåda med en sandspridare som används på skogsvägarna vid behov.
– Nu har vi fått sanda i rondeller och korsningar överallt. Det är inte ens säkert att vi har något kvar till skogen när vi väl kommer dit, säger Viktor Gustafsson.
Petter Rydén på Rydéns Buss, som kör skolbuss stämmer in i kritiken. Han har varit rädd i vinter. Han berättar att händer och armar kan domna av skakningarna i ratten där vägen skulle behöva hyvlas från snö och is.
– Det har också ofta varit ishalka i vinter, och vägen från Vimmerby till Ådala är extremt dålig. Jag har ansvar för att barnen ska komma tryggt till skolan på vägar som inte är farbara, och så möter jag de här killarna, säger han och ser sig runt på timmerkörarna som är lika rädda att möta skolbussen.
Med 64 ton timmer kan konsekvenserna bli fruktansvärda, menar de.
– Vem tar ansvaret då? Ingen ville ju ta det på E22:an när det blev snökaos där i vintras, säger Jesper Fridlund som är vd på B-trans.
– Situationen måste bli bättre. Det gäller vår arbetsmiljö.
Några av alla de lastbils- och busschaufförer i Ydre som anser att botten är nådd gällande bristfällig snöröjning och halkbekämpning. Från vänster: Berndt Fridlund, Jesper Fridlund, Henrik Gustafsson, Åke Gustafsson, Viktor Gustafsson och Petter Rydén.
Vad anser ni främst behöver göras?
– Först och främst att Trafikverket lyssnar, säger Jesper Fridlund som berättar att underentreprenören Svevia inte ens alltid har svarat när de har ringt under vintern.
Samtidigt är hans bild att Svevia har kunskapen, men att Trafikverket är restriktiva i sina beställningar.
Chaufförerna efterlyser saltning i tid och en mänsklig vägrapportör som kan komplettera den tekniska utrustning, så kallade vägväderstationer, som idag läser av behovet av halkbekämpning.
Yrkeschaufförerna i Ydre får medhåll av Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, som påpekar att bristande snöröjning och halkbekämpning är ett problem över hela landet.
– När de duktigaste chaufförerna inte längre tycker det går att köra måste man ta det på allvar.
Kristoffer Gamba, enhetschef på Trafikverket Underhåll väg region sydöstra, väljer att besvara frågor skriftligt.
Vad säger du om chaufförernas kritik och oro?
"Jag beklagar den otrygghet de känner", skriver han.
Han menar att vinterns snörika och snabbt omväxlande väder har varit utmanande för underentreprenörerna som utför snöröjningen och halkbekämpningen. Enligt Gamba har Trafikverket en tät dialog med utförarna och följer upp utfallet efter vidtagna åtgärder på vägarna.
"Vi kommer ta med oss kritiken och se om det finns brister i utförandet."
Sandlådan som chaufförerna nu bland annat måste använda i rondeller och korsningar. I vanliga fall är sanden tänkt för mindre skogsvägar.
Gällande kritiken mot vägavsnittet mellan Ådala och Vimmerby svarar han:
"Vi har genomfört kontroller där och ej fått indikationer på att vägen inte uppfyllt kraven. Däremot kan det vid väderomslag ha varit besvärligt väglag".
Han uppmanar missnöjda trafikanter att via Trafikverkets hemsida framföra sina synpunkter till kontaktpersoner för respektive driftsområde.
"Det är viktigt att brister kommer oss tillhanda".
Han invänder mot bilden att underentreprenörerna inte skulle få ge sig ut:
"Vi delar inte den bilden. Trafikverkets leverantörer planerar och utför åtgärder inom ett driftområde, de avgör även när de behöver ge sig ut för att uppfylla de krav vi har gällande exempelvis snöröjning".
Sofia C Eriksson, marknads- och kommunikationschef på Svevia, svarar kort via mejl att de har stämt av kritiken som yrkeschaufförerna i Ydre framför. I övrigt hänvisar hon till att Trafikverket har det yttersta ansvaret hur vägarna sköts.
"Det är de som via sina kontrakt ställer krav för vägunderhåll och vinterväghållningen. Vi kommer dock att lyfta synpunkterna som beskrivs med vår kund.", skriver hon.
Viktor Gustafsson, vd för Gustafsson Åkeri, är numera mer rädd att åka på de asfalterade vägarna eftersom han tycker att snöröjningen och halkbekämpningen har blivit så undermålig.
Ulric Långberg på Sveriges Åkeriföretag menar att hela upphandlingsförfarandet måste göras om. För varje ny upphandling blir det färre bilar som ska göra samma sak. I Borlänge gick de från sju till fyra bilar efter årsskiftet. Det går som en röd tråd. Han menar att det inte går att sätta en begränsad budget, det måste utföras efter behovet på vägarna.
– Det behöver upphandlas som en beredskap, för det är vad det är.
Nu har han vänt sig till infrastrukturministern Andreas Carlson och efterlyst att de ser över förutsättningarna och kriterierna för upphandlingarna utifrån dagens behov.