Huvudmannen för skolan, Region Östergötland, avsätter max tolv miljoner kronor till det nya kostallet. Beslutet togs av regionstyrelsen vid onsdagens sammanträde.
Byggnaden ska vara självförsörjande på energi, både med solceller på taket och genom att ta tillvara värmen från de 60–70 kor och lika många kalvar och kvigor som den nya ladugården ska byggas för. Kor alstrar mycket värme och det blir en hel del överskottsvärme som ska tas tillvara för att värma upp andra byggnader på skolan.
– Kanske ett växthus, säger Elisabeth Bringer Hallberg, rektor på Vreta utbildningscentrum.
– I den ladugård vi har nu ventilerar vi bort värmen istället för att ta tillvara den.
Byggnationen sker i flera led. Vid nyår läggs svinproduktionen på Vretagymnasiet ned och det stallet rivs för att ge plats för den nya ladugården. Därefter rivs det gamla kostallet.
– I framtiden räknar vi med att bygga för smågrisproduktion igen, säger Elisabeth Bringer Hallberg.
Den nya ladugården byggs också för att kunna ta emot många besökare och studiebesök. Elisabeth Bringer Hallberg hoppas också att forskare vid till exempel Linköpings universitet är intresserade av ett samarbete.
– Vi har bjudit in till det, man skulle kunna förslagsvis ha beteendestudier likaväl som forskning kring ny teknik, säger hon.
Peter Borring, ordförande för LRF i Östergötland är nöjd över politikernas beslut.
– Vi är väldigt glada från branschens sida. Det är otroligt viktigt med en grundutbildning värd namnet i ett produktionslän som Östergötland. Vi skriker efter arbetskraft och när vi har både nationell och regional livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka produktionen av svensk mat måste vi ha ungdomar som utbildar sig inom branschen.
Det finns fler orsaker till att Peter Borring och lantbruksbranschen uppskattar beslutet om nytt kostall.
– Det finns en tendens att vissa naturbruksgymnasier i Sverige avskaffar sina skoljordbruk för att det är så stora investeringar och vikande elevkullar. Sedan vill man nyttja branschen för de praktiska momenten, Det är för stora dyra maskiner och för känsliga djurproduktion för att vi ska vilja, våga eller ha råd att ta de första delarna av utbildningen. Däremot tar vi i sektorn vårt ansvar som praktikvärdar när de har lärt sig grundmomenten.
Räcker tolv miljoner kronor till att bygga en ladugård?– Jag är ganska säker på att de pengarna kommer att räcka med råge eftersom det är själva skalet på byggnaden som de ska täcka. Kostnaderna för inredningen och allt som är innanför skalet kommer skolan att svara för, säger Elisabeth Bringer Hallberg.
Peter Borring är mer tveksam.
– Det är klart beroende på hur den här byggnationen sker men när investeringar sker med våra skattepengar så är det min bild som privat bonde att det blir mycket dyrare än om en enskild bonde handlar upp en ny ladugård.