Upploppen under påskhelgen har beskrivits som de mest våldsamma i Sverige sedan Göteborgskravallerna 2001. I flera städer bröt kraftiga kravaller ut som en följd av den högerextrema politikern Rasmus Paludans genomförda eller planerade koranbränningar.
I Linköping och Norrköping utbröt våldsamma upplopp i Skäggetorp och Navestad under såväl skärtorsdagen som påskdagen. Ett stort antal poliser kom till skada och åtskilliga polisfordon vandaliserades.
Det var inte mot Paludan som våldet riktades, utan främst mot de poliser som var satta att bevaka sammankomsterna. Poliser som var med under upploppen har berättat om hur de varnat för att de varit för få, men inte fått någon förstärkning.
Polisen beslutade i maj att låta en extern utredare undersöka vad som hände före, under och efter upploppen. Utredaren Gunnar Karlson, tidigare chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, har även haft i uppdrag att komma med utvecklingsförslag.
– Mitt uppdrag har varit att utvärdera arbete och arbetsmetoder vid folksamlingar i allmänhet och i synnerhet det som hände i påskas, säger han vid onsdagens pressträff där rapporten presenterades.
Det har inte handlat om ett utkräva ansvar, utan om att hitta förbättringsmöjligheter, framhåller han.
Gällande vilka som stod bakom upploppen är det fortsatt mycket man inte vet.
– Men det vi kan säga är att det var framför allt unga män. Unga män som bodde i eller i närheten av platserna där upploppen skedde, säger han.
Få av dem har koppling till grov organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism, säger han vidare.
– Vi har inte sett några indikationer på att upploppen var organiserade, däremot att man varit mycket motiverad.
Han redovisar i utredningen 35 förslag som handlar om vad polisen kan göra för att bli bättre på att förebygga och hantera våldsamma upplopp. Förslagen berör underrättelseverksamhet, taktik och metod, utrustning samt ledning och kompetens.
Utredningen föreslår bland annat att den särskilda polistaktik, SPT, som används vid upplopp kompletteras bland annat med metoder för uppträdande på platser där fordon inte kan användas och att kompetensen hos förare säkerställs.
Det föreslås även att vattenkanoner införs, alternativt "akustiska våldshjälpmedel", vilket innebär en anordning som riktar smärtsamma, kraftiga ljud i en viss riktning.
De två viktigaste förslagen handlar dock om att polisen bör bli bättre på att upprätthålla kompetensen i de delar av myndigheten som har i uppgift att hantera upplopp, säger Gunnar Karlsson.
Alla som arbetar med SPT bör få utbildning årligen.
Enligt rapporten fanns det flera bakomliggande faktorer i polisens verksamhet som kan ha bidragit till att upploppen blev som de blev.
En del handlar om den våldspotential som fanns i de berörda områdena.
– Det är inget polisen rår över, men inte heller något man kan säga att polisen saknar inflytande över. Vi har sett en ganska stor bredd på hur det lokala polisarbetet har bedrivits och vi tror det har påverkat händelseförloppet.
En annan faktor var att uppgiften att möta våldsamma upplopp inte hört till de saker som myndigheten prioriterat mest.
– I vissa avseenden har förmågan inte varit så bra som den skulle kunnat vara.