Det menar Peter Daneryd som är Skandionklinikens förbundsdirektör sedan oktober förra året. Överläkare på onkologkliniken på US i Linköping, Måns Agrup, försäkrar dock att alla östgötar som varit aktuella för behandlingen också har erbjudits den.
Det skickades fem gånger fler patienter i förhållande till folkmängd från Sörmland och 21 gånger fler från Värmland till Skandionkliniken i förhållande till Östergötland de första ett och ett halvt åren. Fram till årsskiftet 2016/2017. Skillnaden beror inte på att hjärntumörer är mindre vanligt förekommande i Östergötland.
– Tumörer i det centrala nervsystemet förekommer i lika hög utsträckning där som i andra landsdelar och det är framför allt den typen av cancer som vi än så länge behandlar. Uppenbarligen finns cancerpatienter i Östergötland som inte fått tillgång till protonterapi, säger Peter Daneryd.
– Vi vet inte vilka patienter Östergötland inte skickat, så vi vet inte heller konsekvensen för dem. Men vi utgår från att protonstrålning hade kunnat vara en bättre behandling för några av dem. Det vi kan konstatera är att dessa patienter inte fått en jämlik vård jämfört med patienter från andra landsting.
Han har ingen åsikt om varför Region Östergötland skickat så få patienter men han menar att det finns tre skäl till varför vissa landsting remitterar så få patienter.
* Det saknas kunskap om behandlingen.
* Universitetssjukhusen har tillsammans ett uppdrag att söka ny kunskap om protonstrålbehandling. Den kan liknas vid ett nytt (och ofta dyrt) läkemedel och faller in under begreppet avancerad sjukvård. Det krävs ytterligare forskning på behandlingen som inte går att få till stånd utan patienter. De som inte remitterar patienter prioriterar inte detta sjukvårdens uppdrag.
* Budgeten för avancerad sjukvård ligger ofta på kliniknivå vilket innebär att den löper risk att ställas mot andra prioriteringar.
– Enligt vår mening borde kostnaden för avancerad sjukvård ligga på mer central nivå, regionalt eller nationellt. Har man fattat beslutet att investera ska det också finnas medel till att använda investeringen. Klinikerna ska inte behöva hamna i en situation där de måste göra en ekonomisk prioritering, menar Peter Daneryd.
Om vilka av dessa orsaker som väger tyngst för region Östergötlands del, vill han inte spekulera.
Överläkare Måns Agrup på onkologkliniken på US i Linköping känns inte vid något av skälen som Peter Daneryd nämner.
– Vi var sena i starten, men alla östgötar med cancer där behandling med protonstrålning varit påkallat har fått det, säger han.
Han tjänstgör på rullande schema tillsammans med onkologer från de andra sex universitetssjukhusen på Skandionkliniken och är därmed väl insatt i metoden. Han vet om alla patienter som remitteras till strålbehandling i Östergötland, Jönköpings och Kalmar län. Det är han själv som går igenom alla remisser till strålbehandling från kliniker i de tre länen. Utifrån dem bedömer han vilka patienter som kan vara aktuella för protonterapi. Därefter görs den slutliga bedömningen i en videokonferens med experter från de andra universitetssjukhusen.
– I Linköping är vi helt eniga med professionen i resten av landet om vilka kriterier vi har för protonstrålning och ingen patient undantas från den behandlingen av ekonomiska skäl, säger han.
Den enda förklaringen till att så få skickats från såväl Östergötland, Kalmar som Jönköping är att klinikerna där har andra behandlingstraditioner än de i landsting som skickar fler. Det är inte alltid strålbehandling som används vid behandling av de cancerformer där protonterapi kan vara aktuell, menar Måns Agrup.
– Då spekulerar jag men det finns flera sätt att göra rätt, säger han.
Sedan årsskiftet har ytterligare tre patienter från Östergötland påbörjat sin behandling på Skandionkliniken. Men de flesta andra landsting har remitterat betydligt fler.