"Många som är drabbade lever i stor förnekelse. Man ser att det finns ett problem, men har svårt att ta till sig det", säger Maja Engström.
Ätstörningar
Hon förklarar att en anledning till det beror på de ideal som har funnits för kvinnor.
– Det handlar om hur idealet har sett ut för olika kön historiskt. Vår bild av en ätstörning handlar om att vara smal. Det har funnits ett smalideal för kvinnor sedan 50-talet. Även innan dess i perioder har det funnits en bild av hur man ska se ut som kvinna. Idealet har inte varit på samma sätt för män, säger Maja Engström.
Hon berättar att mörkertalet är stort bland män som är drabbade av en ätstörning.
– Vi vet inte fullt hur många män som drabbas.
Maja Engström är verksamhetsledare för föreningens lokalavdelning i Norrköping och Linköping. Föreningen är ett komplement till vården. De riktar sig till personer som är drabbade, men även anhöriga och närstående.
Föreningen sprider kunskap, föreläser och erbjuder stöd.
– Alla som är med i organisationen har erfarenhet av tidigare ätstörning, antingen som drabbad eller närstående.
Maja Engström har själv varit drabbad.
– Jag såg att det fanns mycket okunskap kring ätstörningar. Jag fick ofta höra att det är en sjukdom som man inte kan bli helt frisk från. Det stämmer inte. Det går att bli frisk från en ätstörning med rätt stöd och hjälp.
Till följd av pandemin har fler hört av sig till dem. Under perioden januari-juni ökade deras stödmejl med 20 procent över hela landet.
– Man umgås mer med de man bor med och upptäcker att ens problematik är påtaglig. Det är svårare att dölja det när man är tillsammans med sina närstående. De märker att det har hänt något med sitt barn eller partner. Det upptäcker man kanske inte på samma sätt när vardagen rullar på.
Att söka hjälp för sin sjukdom kan vara svårt.
– Många som är drabbade lever i stor förnekelse. Man ser att det finns ett problem, men har svårt att ta till sig det.
Om man misstänker att man har en ätstörning är det viktigt att söka hjälp, berättar hon.
– Man kan ta kontakt med vårdcentralen och be om att få en remiss till öppenvårdsmottagningarna. Det är också bra att ta kontakt med personer i sin omgivning. Man kan även höra av sig till oss.
Vad kan man göra som anhörig?
– Det är viktigt att ta eget stöd. Många föräldrar som kontaktar oss kämpar hårt för sina barn. De glömmer ofta bort sig själva i det, säger Maja Engström.