Det är en oroväckande trend som kräver omedelbar handling anser landstingets nya politiska ledning, det vill säga Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centern. Därför vill man lägga in uppdraget att bekämpa antibiotikaresistens i finansplanen för 2015-2016. Planen presenteras för landstingsfullmäktige nästa vecka.
Bara i Europa uppgår antalet dödsfall till följd av antibiotikaresistens till 25 000 per år och kostnaderna som resistensen medför uppgår till 13 miljarder kronor årligen enligt EU:s smittskyddsinstitut ECDC. Det finns länder där problemen har vuxit sig så stora att man redan gett upp kampen. I Sverige har man däremot lyckats minska på användningen av antibiotika med 15 procent de senaste fyra åren. Bekämpningen kan ändå vara effektivare.
– Det har gjorts väldigt mycket inte minst inom vården, och Sverige har internationellt sett kommit väldigt långt. Men det hindrar inte att vi som förtroendevalda behöver föra en debatt vad vi kan göra ytterligare för att förhindra spridningen av resistenta bakterier, säger Mats Johansson, gruppledare för Socialdemokraterna.
I finansplanen listar man upp punkter som landstinget ska satsa på de kommande åren för att minska spridningen av resistenta bakterier. Det handlar bland annat om att öka kunskapen, både hos allmänheten och professionella inom vården, om riskerna med överanvändning av antibiotika.
– Vår hälsovårdspersonal är framgångsrik i att peka på andra sätt att bekämpa sjukdomar än att i första hand skriva ut antibiotika. Men jag tror att vi kan bli ännu bättre där genom att höja och förtydliga kraven.
Mats Johansson påpekar att sjukvården är beroende av effektiva antibiotika, exempelvis vid svåra akuta infektioner eller vid infektioner i samband med cancerbehandlingar och efter operationer. Vi kommer inte få ett läge där läkarna förses med listor över vilka sjukdomar som får behandlas med antibiotika, säger Göran Gunnarsson, Centerns gruppordförande.
– Nej, det är inte politikernas uppgift att prioritera, vi bara pekar på problemet och ökar medvetenheten.
I många andra länder är inte kontrollen av hur antibiotika ges till människor och djur lika noggrann som i Sverige. I vissa länder kan pillren köpas i en vanlig livsmedelsaffär och allt fler köper vård utomlands. Det är ett problem, medger Göran Gunnarsson och säger att ökad kunskap och information är vägen vi ska gå. Forskning i nya antibiotika, djurhushållningen och spridningen av läkemedel ut i naturen är områden som landstinget också ska satsa på.