Sjukvård är väl troligen det som de flesta tänker på när coronapandemin kommer på tal. Tuffa arbetsvillkor för personalen och under en period en lavinartad tillströmning av patienter. Sjukvården har stått i frontlinjen för att möta krisen.
När det gäller hur beredskapen ser ut och har sett ut i den östgötska vården har Rickard Lundin, Centrumchef för Katastrofmedicinskt centrum, och Henrik Carlsson, beredskapssamordnare, en bra överblick. De berättar hur arbetet har fungerat i regionen och sjukvården.
– Vårt smittskydd håller alltid koll på vilka virusutbrott som finns i omvärlden. Tidigt signalerade de om utbrottet i Kina och att vi borde ha beredskap för att det kunde bli ett stort utbrott. Vi förväntar oss alltid det värsta, säger Rickard Lundin.
Enligt Rickard Lundin och Henrik Carlsson handlar beredskap för nya virusutbrott om att agera på antaganden där det inte finns så mycket initiala fakta. När det gäller covid-19 var fakta i ett inledningsskede att viruset var outforskat. Mer kunskap finns i dag. Men samtidigt finns fortfarande stora kunskapsluckor.
– Vi kan inte säga att vi skulle vara bättre på att möta viruset i dag. Det går inte att använda termer som "bättre". Däremot har hela organisationen mer erfarenhet som vi kan använda. Vi har lärt oss en massa, säger Henrik Carlsson.
Båda är tydliga med att regionen har lärt sig mycket under de månader som gått sedan pandemin blev ett faktum. Men man säger samtidigt att kunskaperna uppdateras hela tiden och att det därför blir svårt att tala om vilka erfarenheter som finns. Kunskap är ibland en färskvara.
– Men en viktig lärdom är att övningarna behöver bli fler. Vi tror också att fler inom sjukvården behöver öva inom katastrofmedicin. Pandemin har inneburit att vi fått ändra arbetsplats på en del av kollegorna inom vården, sjukvårdspersonal som inte har vanan. Förr fanns katastrofmedicin inom sjukvårdsutbildningen för alla. Det är på plats att det kommer tillbaka, säger Rickard Lundin.
– Det här är tydligt och något för hela sjukhus-Sverige. Det är svårt att skaffa sig erfarenhet av katastrofmedicin. Övning och utbildning behövs verkligen. Även om jag tycker att vi klarat situationen bra, under stor press, säger Henrik Carlsson.
Frågan om hur länge denna pandemi ska sägas pågå finns inga enhetliga svar på. Kanske är det mest gissningar. En del talar om att det kan vara över när ett vaccin kan vara på plats. En del tror att det inte ens är över då. Rickard Lundin och Henrik Carlsson har inga gissningar om hur lång regionens höjda beredskap för pandemin kommer att fortgå.
– Det är omöjligt att säga. Vi vet inte vilken utveckling viruset får. Men jag skulle tro året ut och in i nästa år. En del hänger på när det finns ett vaccin, säger Henrik Carlsson.
– Just nu är vi i ett stabilare läge. Men det finns flera scenarier. Vi vet inte och vi måste förbereda oss för olika tänkbara händelseförlopp. Det kan bli en ökad smittspridning som märks efter semestrarna. Vi måste vara beredda på allt. Det är så krisberedskapen är, säger Rickard Lundin.
Många diskussioner handlar om att ett beredskapslager måste byggas upp igen för att vården ska stå bättre rustad. Vad säger ni om det?
– Det är en politisk fråga som vi behöver diskutera tillsammans. Vårt fokus är att vara förberedda för olika händelseförlopp och agera utifrån det, säger Rickard Lundin.
