På högskola och universitet måste studerande klara 62,5 procent av kurserna de första 40 veckorna för att få studiemedel av CSN. Efter de 40 veckorna måste 75 procent av kurserna vara godkända.
Under läsåret 2014/2015 fick 42 000, eller 9,2 procent, av studenterna i Sverige avslag på sina studiemedel. Det är dubbelt så mycket jämfört med 2009/2010. I Östergötland var det 2 150 studenter, vilket motsvarar nio procent, som fick avslag på grund av bristande studieresultat. Andreas Dahlkvist, utredare hos CSN, menar på att den nya lagstiftningen från 2010 har haft en stor påverkan på det ökade antalet avslag.
– Egentligen gjorde man det svårare att få studiemedel trots bristande resultat och det blev ett tydligare fokus på de faktiska resultaten. Tidigare tog man mer hänsyn till möjligheterna att klara studierna i framtiden. Man gjorde alltså en prognosbedömning. Nu går man mer strikt på resultaten och det krävs ganska starka skäl att få studiemedel med bristande resultat.
Statistik från CSN visar att män oftare får avslag än kvinnorna. Under 2014/2015 fick 7,5 procent av kvinnorna i Östergötland avslag och hela 11 procent av männen.
– Den enkla förklaringen är att männen generellt har sämre studieresultat än kvinnorna. I den bemärkelsen är det inte särskilt förvånande, säger Andreas Dahlkvist.
Om avslag fortsätter att öka i framtiden vet man inte än. Enligt Andreas Dahlkvist har man från ett politiskt håll fått en tydlig lagstiftning att följa. Det är även tydligt att den har haft en effekt på antalet personer som fått avslag.
– Vi kan försöka bli tydligare med vilka regler som gäller. Det är viktigt att anmäla sig när man blir sjuk, till exempel. För det kan vara ett skäl att få studiemedel trots att man inte klarat av studierna. Det är också vanligaste skälet till att man inte klarar studierna,att man själv eller att någon anhörig är sjuk.
– För vissa studentern kan det naturligtvis vara tufft. Sedan är det som sagt lagstiftningen som vi får förhålla oss till. Man måste komma ihåg att något typ av krav är rimligt. Staten kan inte betala ut stöd till studerande som sedan inte klarar av studierna. Det går inte ihop med målet för studiestödet. Sedan hur tuffa reglerna ska vara är mer av en politisk fråga, säger Andreas Dahlkvist.