Zarah Jama Farah i reportaget här intill är inte ensam. En ögonblicksbild från september i år: 16 nyanlända läkare, tio tandläkare, två sjuksköterskor, två undersköterskor och två biomedicinska analytiker fanns då i Östergötland utan att ha kommit i arbete eller praktik trots att de fått uppehållstillstånd efter en många gånger lång väntan.
Väntan på uppehållstillstånd, kommunplacering och bostad är lång och först därefter tar språkundervisning och insatser från arbetsförmedlingen vid. Många hindras sedan av den långa handläggningstiden på Socialstyrelsen som bedömer den utländska legitimationen, just nu är den enligt SR Ekot nio månader.
För att få svensk legitimation är kravet på språkkunskaper ofta en flaskhals. Region Östergötland har därför utformat två spår i den process som ska påskynda vägen till anställning inom svensk, helst östgötsk, sjukvård. Det första riktar sig till medicinsk utbildade. Målet är att deltagarna ska nå de språkkunskaper som krävs för att få svensk legitimation. Det vänder sig i ett första steg till dem som redan fått uppehållstillstånd, men ska på sikt också omfatta asylsökande.
I samarbete med arbetsförmedling, kommuner och verksamheten inom regionen ska de nyanlända snabbt introduceras i det svenska sjukvårdssystemet, bland annat genom studiebesök och information om vad som krävs för de olika yrkesgrupperna för att få jobba inom svensk sjukvård.
En intensiv tid av svenskundervisning som redan från starten får medicinsk inriktning kombineras snart med praktik. På arbetsplatser ska språkpraktikanter tas emot och handledas. Varje deltagare i snabbspåret ska erbjudas en mentor, en som jobbar inom regionen och helst med samma yrke som deltagaren. Det hela ska samordnas av en projektledare. Spåret ska ha ungefär 30 deltagare och kostnaden beräknas till 2,4 miljoner per år.
Det andra spåret vänder sig till läkare. Det anställs årligen drygt 30 utlandsfödda läkare i Region Östergötland, alla är inte flyktingar. För att de ska få svenskt specialistbevis krävs en hel del. Läkarna ska erbjudas undervisning som inriktas särskilt på kommunikationen mellan läkare och patient. I spåret ingår också bland annat kompletterande utbildning och handledning under provtjänstgöring. Här finns också stöd för att flytta och finna sig tillrätta i Östergötland med en eventuell familj. I ett första steg kostar introduktionen 7,8 miljoner kronor årligen.
I veckan som gick beslutade regionstyrelsen att snabbspåren ska sjösättas. Än återstår arbete innan de kan komma igång, men det utlovas att det ska bli under nästa år. Regionens bevekelsegrunder är framför allt det faktum att verksamheten skriker efter kompetens samtidigt som integrationen av flyktingar snabbas på.
Men det finns också en stor samhällsekonomisk vinst att göra. Enligt rapporten ”Vad kostar en akademiker?” av Josefin Edström presenterad av akademikerförbundet Saco är en svenskutbildad akademikers (exempelvis en specialistsjuksköterskas) totala utbildningskostnad ungefär 2,45 miljoner kronor från förskola till färdig examen. Kostnaden för en invandrad akademikers kompletterande utbildning, språkstudier och värdering av legitimation uppskattas till cirka 310 000 kronor. En svenskfödd läkares utbildning är tio gånger så dyr som den kompletterande utbildning en invandrad läkare behöver.