Visselblåsare inom Region Östergötland ska inte bestraffas, enligt Ricardo Olivares, distriktombudsman för Vänsterpartiet i Östergötland.
Ricardo Olivares (V), distriktsombudsman, berättar att förslaget tagits fram under pandemin.
– Jag fick samtal av en sköterska som sade att det saknas en ventil där man som arbetstagare kan blåsa i visslan när man ser att det finns vårdbrister eller annan misskötsamhet på jobbet. Man ska känna att man kan göra det utan att riskera repressalier eller misstro.
V anser att en visselblåsarfunktion signalerar att anställdas delaktighet uppskattas av arbetsgivaren.
I januari 2017 stärktes den arbetsrättsliga lagstiftningen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen förutsätter att man först larmar internt. Men ofta kan det vara svårt att vända sig till någon inom den egna organisationen, enligt V som i sin motion påpekar att det är en anledning till att införa en visselblåsarfunktion.
– Transparens är jätteviktigt så att allmänheten kan få kunskap om brister i våra verksamheter, säger Ricardo Olivares.
Har du någon bild av hur kulturen är i regionen, finns det en rädsla för att framföra kritik?
– Nej, det varierar naturligtvis, vi är en jättestor organisation, så det är svårt att få en helhetsbild.
Men här var det en sköterska som påtalade det?
– Ja, de hade haft samtal om det här i fikapausen att man skulle vilja belysa ett problem men inte vågar för att det inte finns den tydlighet eller känsla av att arbetsgivarsidan skulle uppskatta det. Men jag tycker tvärtom, det är positivt om saker ska bli bättre.
Zilla Jonsson, HR-direktör i Region Östergötland, tror mer på regionens egna rapporteringssystem.
Zilla Jonsson, HR-direktör i Region Östergötland svarar i ett mail att frågan om visselblåsarfunktion har diskuterats inom olika verksamheter.
– Jag har själv stor respekt för frågan och tycker den är svår. Det kan finnas behov av ett system där man kan signalera om man misstänker oegentligheter som korruption, mutor eller jäv, men jag har inte på tidigare arbetsplatser, upplevt att ett sådant system har bidragit i någon högre grad till att oegentligheter avslöjats.
– Till det kommer problematiken att det är svårt för en offentlig verksamhet att garantera anonymitet, vilket man gärna vill som informationsmottagare för att skapa trygghet för anmälaren.
I stället lyfter hon fram det avvikelsesystem som finns i Region Östergötland. I det kan medarbetare rapportera alla former av avvikelser anonymt.
– Det jag hellre ser är att vi arbetar med att ha en öppen dialog, att vi använder de kanaler vi redan har för att kunna signalera om man misstänker oegentligheter. Jag tror att vi egentligen har tillräckligt med kanaler, även om det skulle vara så att man inte vill prata med närmaste chef om man ser att den är berörd.
– Vi uppmanar redan i dag medarbetare att använda avvikelsesystemet och/eller att prata med närmaste chef, chefens chef, HR, fack eller skyddsombud om det är något man misstänker är fel.
För myndigheter finns det en rad aspekter att ta ställning till innan en visselblåsarfunktion införs, enligt Statskontoret, regeringens utrednings- och utvärderingsmyndighet. I en handbok från 2018 beskriver myndigheten både överväganden och praktiska råd:
"En visselblåsarfunktion kan bidra till att bryta en tystnadskultur inom en organisation. En visselblåsarfunktion kan även ha en symbolisk betydelse, för att signalera att myndighetens ledning tar korruptionsfrågor på allvar. På det sättet kan visselblåsarfunktionen även ha en förebyggande effekt.", enligt Statskontoret.