Hon är en av dem som för Region Östergötlands räkning står bakom en nyligen utgiven rapport om östgötarnas psykiska hälsa. I den jämförs resultatet av en liknande enkätundersökning som gjordes 2002. Sedan dess har andelen östgötar som anser sig ha psykiska besvär ökat marginellt, men betydligt mer bland unga kvinnor.
Region Östergötlands undersökning 2002 var den första i landet som pekade på den höga andelen unga kvinnor som har psykiska besvär. Att psykisk ohälsa ökar i hela landet är sedan dess allmänt känt. Psykisk hälsa och psykiatri är därför sedan början av 2000-talet ett prioriterat område nationellt, på regional och kommunal nivå. Men den östgötska studien visar att situationen trots detta förvärrats, särskilt bland unga kvinnor.
Det bekymrar Marika Wennermark att många av dem som mår psykiskt dåligt fortfarande drar sig för att söka vård. Bland unga kvinnor i Östergötland har 26 procent av dem som känt behov av att söka vård, inte gjort det. Ändå har många av dem betydande besvär.
– Ett av de vanligaste skälen är att man inte vill framstå som psykiskt sjuk, jag hade hoppats på att psykisk ohälsa vore mindre tabubelagt i dag än för femton år sedan, kommenterar hon.
Liksom för femton år sedan lider fler utlandsfödda av psykisk ohälsa än de som fötts i Sverige. Också bland dem är det många som inte söker vård. Ett av de viktigaste skälen är att de inte vet vart de ska vända sig.
– Det är allvarligt att den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga kvinnor, kommenterar Kaisa Karro (S) som är nytillträdd ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.
Varför är det så trots att det varit ett prioriterat område i femton år?– Det generella svaret är att den psykiska ohälsan ökar i hela Sverige, det är ett samhällsproblem.
Vad kan Region Östergötland bidra med för att hejda utvecklingen?– Vi kan fortsätta jobba för att korta köerna till specialistsjukvården, stärka vårdcentralerna och vi kan bli bättre på att förebygga psykisk ohälsa tillsammans med kommunerna. Det är ett prioriterat område.