Förekomsten av utter i Sverige minskade kraftigt under mitten av 1900-talet och sedan slutet av 60-talet är arten fredad från jakt. Minskningen misstänkts ha berott på en kombination av jakt, ökad biltrafik samt en ökning av hälsofarliga kemikalier som PCB och DDT.
Sedan 1999 har Östergötland inventerat sin utterpopulation med jämna mellanrum för att hålla koll på utvecklingen.
Den senaste inventeringen som gjorts under året visar glädjande nog en ökning. Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland, tror att vändningen beror på att de åtgärder som vidtagits för att skydda arten gett resultat.
– Dels att uttern är fortsatt fredad från jakt men även att man förbjudit vissa gifter som drabbar djuren högst upp i näringskedjan, säger han.
Årets inventering visar att arten kunnat spåras till fyra gånger så många platser i Östergötland jämfört med tidigare år, en markant ökning menar Nicklas Jansson.
– Det är svårt att säga exakt hur många uttrar som finns i länet men jag skulle gissa på knappt 100 stycken, säger han och tipsar om att rapportera in till Artportalen om man får syn på en utter i naturen.
Uttrar är relativt skygga djur vilket gör att de är svåra att få syn på. Inventeringen görs därför genom sökning efter tassavtryck och avföring. Speciellt hanarna lämnar tacksamma ledtrådar.
– När hanarna markerar revir luktar bajset viol, det gör det lätt att urskilja från andra arters avföring, säger Nicklas Jansson.
Utterspår kan kännas igen via sin karaktäristiska svans som ger avtryck i lera eller snö. Vintern mellan 2018 och 2019 var det just den typen av spår som gjorde att man kunde bekräfta att en utter flyttat in i kvarteret kring Laxholmen i centrala Norrköping.
– Det är spännande och ett gott tecken att de verkar trivas även i stan, även om det är ovanligt, säger Malin Larsson, ekolog på Norrköpings kommun.
Det största hotet mot utterpopulationen är fortfarande trafik och olika typer av kemikalier. Trafikverket har vidtagit åtgärder som kulvertar och vägtrummor som ska göra det enklare för djur att ta sig fram. Kemikalierna är dock ett mer komplext problem. Döda uttrar har visat sig bära på oroande höga halter av läkemedel, flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen som exempelvis används vid impregnering av kläder.
– Det går inte att veta exakta effekter dessa ämnen har ännu men vi ser att de lagras både i människor och djurs kroppar, säger Nicklas Jansson.