Utrikeskorren om kriget

Katja Magnusson har varit rädd någon gång när skottlossning har hörts på allt för nära håll, eller när marken vid sidan om vägen var minerad och det gällde att hålla sig på rätt spår.

Utrikeskorre. Katja Magnusson har rapporterat från Mellanöstern i fem år.

Utrikeskorre. Katja Magnusson har rapporterat från Mellanöstern i fem år.

Foto: TT

Östergötland2017-09-11 09:30

Som utrikeskorrespondent för radion med placering i Mellanöstern har hon fått lära sig att tänka på säkerheten.

– Om man befinner sig i en krigszon och det blir alldeles tyst och stilla, om inga barn är ute och leker, då ska man akta sig.

Hon är på turné i Sverige för att berätta om sitt jobb och när hon besökte Forumteatern i Linköping var det i princip fullsatt.

Radion har 23 anställda korrespondenter, det är Nordens största utrikesredaktion. Just nu reser flera av dem runt i Sverige och Katja har sällskap av Johan Bergendorff och Katherine Zimmerman, programledare på P1-morgon, som ledde samtalet.

Johan Bergendorffs uppgift är att rapportera om Global hälsa, och han har 196 länder att bevaka.

– Jag har varit i 26 av dem under de första två åren, berättar han.

Också han berättar om tillfällen som varit farliga, när tolkar eller chaufförer eller lokala "fixare" inte har kunnat förhindra hotfulla situationer som uppstått.

– Men jag har bara blivit skadad en gång och det var när jag sprang till tåget och vrickade foten på Uppsala central, säger han och skrattar.

Katja Magnusson är på hemmaplan i Linköping, hon växte upp i Duvkullen och Johannelund och gick på Munkhagsskolan. På den tiden drömde hon om att bli tvärflöjtist och gick ett par år på Kapellsbergs musikutbildning i Härnösand. Men en flöjtresa till de palestinska flyktinglägren på Västbanken ändrade planerna.

– Jag insåg att det är spännande med konflikter och att det skulle vara mycket roligare att bli utrikeskorrespondent – att resa, se saker och berätta om dem.

Hon kom in på journalisthögskolan i Sundsvall, gjorde praktik på radio Halland och jobbade på flera lokalradiostationer innan hon kom till Ekot.

– Jag skrev mycket om integration och bevakade förorterna, samtidigt som jag läste arabiska. Det började jag med för att jag lyssnade på arabisk musik och ville förstås texterna. Det är svårt och det dröjde länge innan jag vågade prata – men nu betyder det mycket. Jag slipper ha tolk och det förenklar jobbet.

Annars är tolkar och fixare mycket betydelsefulla i utrikeskorrarnas verksamhet.

– Det gäller verkligen att hitta någon som man kan lita på och som har lokalkännedom, säger både Katja och Johan, det är grundläggande.

Nyheter handlar ofta om katastrofer, krig och elände, men det är minst lika viktigt att berätta om det positiva, det är utrikeskorrarna överens om.

– När det gäller folkhälsan blir folk faktiskt friskare och friskare i världen, säger Johan Bergendorff. Det gäller att hitta konstruktiva nyheter, sådant som visar att problem kan lösas.

– Man kan bli lite trött på eländet och det dystra i bevakningen, säger Katja Magnusson och berättar om sin egen strävan att hitta positiva nyheter mitt i eländet: en fungerande balettskola mitt i Bagdad, eller en musiktävling för syriska barn.

Och hon möter många fler hjälpsamma människor än motsatsen.

– Det finns många fler som är snälla och goda, de onda är i minoritet, säger hon.

Katja Magnusson gjorde sin första utrikeskorreperiod sommaren 2007, och hon funderade mycket innan hon tog steget fullt ut 2011. Då hade hon inte familj. Förra sommaren gick hon av jobbet, kom till Sverige för att bli utrikesreporter på hemmaplan, och nu ska hon ha barn.

Och framtiden?

– Jag ska vara hemma ett tag, säger hon, men man vet aldrig....

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!