– Det finns hjälp att få. Alla som behöver det bör söka för sina besvär tidigt, säger Madelaine Pavlidis.
Hon jobbar på en vårdcentral i Linköping och tar emot samtal från dem som inte mår bra. Ofta upplever hon att personer som mår psykiskt dåligt väntar för länge innan de söker hjälp. För att kunna söka hjälp måste man först inse att man mår dåligt. Och sedan att acceptera det för sig själv, vilket kan vara ett stort steg.
– I dag översköljs vi av alla perfekta och lyckliga människor överallt i sociala medier där det visas en falsk bild av verkligheten. Det är svårt att erkänna att man inte alls har ett sådant liv när alla andra verkar ha det. Ingen vill vara misslyckad, säger hon.
Madelaine Pavlidis har arbetat som sjuksköterska i över 35 år och det som gör henne upprörd och ledsen är att samhällets attityder kring psykisk ohälsa inte har förändrats så mycket sedan hon var student i slutet av 1970-talet. Fortfarande omgärdas den psykiska ohälsan av starka tabun och stigman. Andelen personer som är drabbade av psykiska besvär har dessutom ökat, särskilt bland de yngre, mellan 18 och 24 år.
När hon pratar om att en betydligt större andel unga människor nu anser sig ha någon form av psykisk ohälsa, stödjer hon sig inte bara på sin egen erfarenhet som sjuksköterska. Hon pekar även på uppgifterna i en omfattande befolkningsstudie om psykisk hälsa gjord under 2015 och 2016 inom Regionerna Östergötland och Jönköping, samt landstinget i Kalmar. Studien baseras inte på psykiska diagnoser utan kartlägger personers egenupplevda psykiska ohälsa.
Kvinnor upplever en sämre psykisk hälsa än vad män gör och försämringen är störst bland unga kvinnor. Mer än varannan ung östgötsk kvinna anser sig ha psykiska besvär i någon utsträckning. De dominerade psykiska symptomen är oftast ångest- eller depressionsrelaterade besvär. De unga östgötska männen upplever också en sämre psykisk hälsa, men deras besvär är oftast kopplade till stress och sömnproblem. Var sjätte person i Östergötland har upplevt ett vårdbehov för psykisk ohälsa men avstått från att söka hjälp.
Det är just den uppgiften som får Madelaine Pavlidis att reagera starkt. Att så många står ensamma i sin psykiska ohälsa, utan att våga söka hjälp och stöd från vården eller av anhöriga. Den vanligaste orsaken till detta är att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. För många är det fortfarande genant att söka hjälp.
– Det är viktigt att särskilja oro, nedstämdhet och ångest, som är en naturlig del av livet, från psykiska sjukdomar, till exempel bipolär sjukdom eller schizofreni. Det finns en rädsla när man drabbas av lindrigare psykisk ohälsa att man ska bli stämplad som psykiskt sjuk och därmed bli stigmatiserad. Även när det gäller allvarligare psykiska sjukdomar lever en hel del fördomar kvar, men man kan i många fall leva ett välfungerande liv tack vare behandling också i dessa fall, säger Madelaine Pavlidis.
Vården har inte lösningen på alla problem, menar Madelaine Pavlidis. Men när det gäller psykisk ohälsa kan den ge verktyg och stöd till egen förändring. Hjälp finns att få via besök med samtalsstöd och via internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT. Därför uppmanar hon alla som mår dåligt att ringa vårdcentralen. Unga kan ringa ungdomsmottagningen eller studenthälsan.
Köerna till vårdcentraler och psykiatrin är redan långa. Om ännu fler söker hjälp hur blir det då?– Jag uppmanar alla som mår dåligt att inte vänta med att söka hjälp. De prioriteras i köerna och många patienter får ändå hjälp.
